Herr talman! Jag kan inte med bästa vilja i världen uppfatta att det sker något kraftfullt agerande i förhållande till den israeliska bosättningspolitiken. Det har inte på mycket länge skett något kraftfullt agerande på den punkten, och det verkar inte vara aktuellt nu heller. Att man vid olika tillfällen har gjort något uttalande i någon instans följs inte upp på det sätt som skulle kunna krävas.

Det är bra att man agerar kraftfullt och på riktigt från EU:s, Natos och västvärldens sida när det gäller Ukraina. Här finns en massiv, motiverad och riktig uppslutning mot de ryska folkrättsbrotten och övergreppen.

Men det vi har sett, exempelvis på Västbanken, sedan 1967 när ockupationen började är en konsekvent utbyggnad av olagliga israeliska bosättningar - 700 000 personer bor nu i dessa. Detta har man tagit avstånd från i FN:s säkerhetsråd. Bosättningarna förhindrar det som ständigt förs fram som lösningen, det vill säga en tvåstatslösning.

Bosättningarna har uppförts med politiskt, militärt och finansiellt stöd av de israeliska regeringarna. De förhindrar, som jag sa, skapandet av en tvåstatslösning, med en palestinsk stat. Man tränger ut palestinierna från Västbanken. Man isolerar östra Jerusalem från Västbanken. Man diskriminerar, man river hus, man fördelar budgeten orättvist mellan östra och västra Jerusalem.

Bosättningarna har speciella vägar där palestinierna inte får åka. Man skär av olika delar av Västbanken och de palestinska områdena från varandra och försvårar på det sättet palestinska transporter. Man slår sönder palestinsk infrastruktur.

FN-organ, människorättsorganisationer och statliga israeliska utredningar har riktat stark kritik mot den här typen av politik, som har pågått sedan 1967. Israeliska bosättare begår brott och riktar förföljelser mot palestinier. Man bryter mot Haagkonventionen, Genèvekonventionen och flera FN-resolutioner. Det handlar om sådant som att det inte är rätt att konfiskera privat egendom. Det handlar om att man inte får deportera eller flytta sin egen civilbefolkning till ockuperade områden.

Det handlar också om uppmaningar till Israel att avveckla existerande bosättningar. Man har betraktat de bosättningar som har etablerats sedan 1967 som olagliga. Att ta till fysiskt våld på territorier som dessa är otillåtet, likaså att ändra fysiska, geografiska, demografiska och historiska egenskaper när det gäller den ockuperade marken. Detta har återbekräftats i flera resolutioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är klart att detta är skadligt för den tvåstatslösning som man säger sig eftersträva i olika sammanhang. Det inkräktar på palestiniernas mänskliga rättigheter. Då är frågan: Driver ministern över huvud taget den här typen av frågor med någon kraft? Vad säger ministern till israeliska företrädare? Förstår de att Sverige i djupet anser att det här är en felaktig politik? På vilket sätt tänker man sätta kraft inom bland annat EU när det gäller den här typen av frågor? Det måste till någonting som är betydligt vassare än bara resolutioner.