Herr talman! Jag vet inte exakt hur tyska socialdemokrater eller liberaler har tänkt när de har drivit den tyska linjen i frågan. Möjligen kan partisamarbete lösa den frågan på ett enklare sätt.

Det vi vet är att Tyskland inkom sent med synpunkter på exakt hur kommissionen återkopplade när det gällde den ursprungliga kompromissen. Som många här men kanske inte alla vet gäller det en övergång till helt utsläppsfria nya bilar. För de allra flesta av oss betyder det elbilar. Men det fanns också en beskrivning som sa att ifall det var förbränningsmotorer skulle de vara helt utan utsläpp, e-bränslen. Det var den ursprungliga överenskommelsen. Det var inget nytt över huvud taget.

Tyskland var inte nöjda med hur EU-kommissionen, med Timmermans i spetsen, återkopplade hur kommissionen tänkte arbeta med den kompromissen. I ett sent skede sa Tyskland då att de inte kunde ställa upp bakom detta. Det var ett rent tyskt beslut. Återigen - jag vet inte exakt hur de tänkte i frågan. Men formellt sett har de naturligtvis rätt att göra på det sättet.

Det svenska ordförandeskapet sa, som många länder, att det är olyckligt om man mycket sent i processen, om än formellt sett korrekt, kommer med invändningar. Andra tyckte nog att kommissionen sannolikt hade uttryckt sig på ett sådant sätt att det kunde väcka misstänksamhet i Tyskland om kommissionens vilja att fullt ut stå upp för hela kompromissen. Det vet jag inte.

Det svenska ordförandeskapet underströk vikten av att kommissionen och Tyskland skulle enas, så att det inte skulle gå tillbaka till nya, grundläggande överenskommelser och äventyra själva grundidén att alla nya bilar från 2035 ska vara elbilar eller helt utsläppsfria. Det lyckades kommissionen och Tyskland med.