Protokoll 2022/23:79 Onsdagen den 22 mars

ärendedebatt / Sveriges medlemskap i Nato
Anf. 84 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! Vi kan hålla på och backa hur mycket vi vill i historien; jag är mest intresserad av att diskutera de åtta år då Peter Hultqvist var försvarsminister, vad som gällde då och vad som blev slutresultatet av dessa åtta år.

Jag tycker att Hultqvist har fel i beskrivningen av Vänsterpartiet. När Jonas Sjöstedt blev partiledare svängde Vänsterpartiet och var tydligt med att man inte längre såg framför sig att lägga budgetar där man skar i försvaret på det sätt som hade gjorts under en tidigare period.

Jag tycker att den omläggning som gjordes 2015 var viktig utifrån att man slutade att hela tiden bara fokusera på internationella uppdrag och i stället också tittade på nationell säkerhet. Jag tycker att Vänsterpartiet var en del av detta - sedan kan man diskutera engagemangsnivån hos olika partier.

När Socialdemokraterna svängde blev den skrivelse som vi hade tagit fram om internationella försvarssamarbeten rätt bra för Socialdemokraterna. Då kunde ni använda texter om att Sverige inte var så långt borta från Nato, utan ganska nära. Det blev en väldigt typisk socialdemokratisk politisk omsvängning.

Den stora skillnaden nu, mellan den dåvarande Hultqvistdoktrinen och Natomedlemskapet, är Turkiet. Tidigare har det, tycker jag, i Hultqvistdoktrinen åtminstone funnits ett icke-uttalat demokratikriterium om att man bara vill samarbeta med länder som är demokratier. Det var i alla fall den typen av länder som Hultqvist tittade på under sin tid som försvarsminister.

Peter Hultqvist har under sin politiska karriär många gånger kritiserat Turkiet som land och framför allt landets inskränkningar när det gäller den kurdiska minoriteten.

Jag undrar vad du tänker i dag, Peter Hultqvist, om att gå in i en militär allians med en icke-demokrati som Turkiet.