Herr talman! Tack, Peter Hultqvist, för frågan! Vi har stor nytta av både det svensk-finska och det nordiska försvarssamarbetet på vägen mot vår fulla integration med Nato. Det kommer som sagt att ge oss bättre förutsättningar, från att vi i dag kan ha en koordinerad försvarsplanering med länder som Norge, Danmark, Island, Storbritannien och USA till att vi kan ha en gemensam försvarsplanering. Det nordiska samarbetet kommer att växa sig starkare när vi blir allierade fullt ut med Nato.

En annan dimension av detta är hur ett finskt inträde i Nato före ett svenskt påverkar det svensk-finska försvarssamarbetet. Jag hade ett möte med min finske kollega Antti Kaikkonen för två dagar sedan, och signalen från Finland är att man vill fortsätta det svensk-finska försvarssamarbetet. Men vi har respekt för att Finland om man skulle hamna i en situation där Sverige långsiktigt står utanför Nato kommer att behöva lägga ännu mer kraft på Natos gemensamma försvarsplanering. Jag uppfattar ändå en signal från Finland om att man vill fortsätta det bilaterala samarbetet.

Den fördel Sverige och Finland har vid vår Natointegration är att vi har en nationell försvarsplanering. Det är inte alla länder i Nato som har jobbat på det sättet. Det svensk-finska försvarssamarbetet gör oss också bättre lämpade i integrationen i Nato. Det försiggår alltså ett arbete på det området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Låt mig också vara tydlig med att det inte handlar om någon plan B, utan nu har 30 av 30 allierade i Nato sagt att Sverige och Finland ska bli medlemmar. Det är inte fråga om om vi ska bli det utan när vi ska bli det. Den militära integrationen i Nato fortsätter dessutom i högt tempo. Vi har inte minst fått olika kapacitetsmålsättningar och vad vi kan bidra med till Natos gemensamma försvarsplanering.

(Applåder)