Herr talman! Som jag tidigare sa ska man kanske inte ta ut saker och ting i förskott. Läget är det att vi har en bred majoritet här i riksdagen för att Sverige ska bli medlem i Nato. Alla önskar att det sker så snabbt som möjligt. Jag noterade att försvarsministern i sitt anförande nämnde DCA, Defense Cooperation Agreement, som är ett avtal med USA. Den situation vi nu befinner oss i gör det än mer angeläget att Natointrädet sker så fort som möjligt och att man verkligen försöker vara väldigt aktiv och framåtlutad för att få det till stånd, eftersom det stärker relationen mellan Sverige och USA. Det är viktigt nu.

Vad gäller den nordiska planeringen har det påbörjats ett sådant arbete redan tidigare i form av de avtal Sverige har om Nordkalotten, västkusten och ned mot Öresund. Men det här är en mer omfattande historia, och i Nordefco har det ju diskuterats i många sammanhang och även dragits upp riktlinjer för en mer omfattande planeringsprocess. Vi har utfästelser från Storbritannien om hjälp och stöd i en krissituation, och samma sak från USA. Vi är medlemmar i Joint Expeditionary Force och har också ett HNS-avtal med Nato där Kiruna, Östersund och Göteborg i praktiken blir väldigt viktiga knutpunkter i detta. Vi har luftmissilförsvar som måste arrangeras och marina saker som måste åtgärdas. Dessutom har vi det långtgående avtalet med Finland.

I händelse av att detta med Nato drar ut på tiden, att medlemskapet dröjer, är det ändå så att det här på något sätt måste fyllas upp med ett innehåll som inte gör att det blir ett vakuum. Man måste kunna vidta åtgärder bilateralt och multilateralt och genomföra många av de saker som krävs för att en försvarsplanering över huvud taget ska fungera i Norden. Mina frågor är om sådana åtgärder vidtas och om ministern funderar i den riktningen.