Protokoll 2022/23:79 Onsdagen den 22 mars

ärendedebatt / Sveriges medlemskap i Nato
Anf. 67 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Som invitee, det vill säga inbjudet land, deltar Sverige redan i mängder av arbetsgrupper i Nato. Men om Sverige blir medlem i Nato kommer vi även att ingå i den så kallade Nuclear Planning Group, NPG, som ansvarar för Natos planering för användande av kärnvapen. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har föreslagit att Sverige inte ska delta i den arbetsgruppen, då vi blir en del av Natos kärnvapenparaply. Men majoriteten av riksdagen anser att Sverige ska vara med.

Att planera för kärnvapenkrig blir en helt ny dimension i svensk försvarsplanering. Jag undrar därför hur försvarsminister Pål Jonson ser på denna aspekt av Natomedlemskapet och framför allt vad han anser att Sverige ska driva inom ramen för Nuclear Planning Group.

I dag finns inga regler uppsatta för användningen av kärnvapen utan endast att det ska vara ett svar på annan stats användning av kärnvapen. Det gör att Nato kan bli först med att attackera en annan stat med kärnvapen. Ett hinder för det kallas no first use. Det funderar man ju på.

En annan del är Natos övningsverksamhet med kärnvapen, bland annat SNOWCAT. Där skulle Sverige till exempel kunna bidra med konventionellt luftstöd, alltså Jasplan som flyger bredvid vid insatser med kärnvapen. Jag undrar om det är försvarsministerns avsikt att Sverige ska delta i Natos kärnvapenövningar.

Ryssland är den stat i världen som har flest kärnvapen, och tillsammans har Frankrike, Storbritannien och USA ungefär lika många. Just nu sker modernisering och utbyggnad i flera stater samtidigt som flera rustningskontroller, till exempel Startavtalet, har pausats av Ryssland. Hur ser försvarsministern på det?

Andra länder har vid Natos uttalanden om kärnvapen använt sig av fotnoter för att markera sin egen position. Jag undrar om det är något regeringen avser att göra för Sveriges del, särskilt utifrån skrivningarna i riksdagens betänkande i dag.