Herr talman! Ett svenskt medlemskap i Nato är en historisk händelse som kommer att få viktiga säkerhets- och försvarspolitiska konsekvenser. För första gången någonsin kommer Sverige att ingå i ett försvarssamarbete med bindande försvarsgarantier och en gemensam försvarsplanering. Det kommer att bidra till ökad stabilitet och säkerhet i vår del av Europa. Det är helt nödvändigt, herr talman.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har resulterat i ett fundamentalt försämrat säkerhetsläge i vårt närområde som med all sannolikhet kommer att bestå under lång tid framöver. Ytterst är Ryssland ute efter att skapa en annan säkerhetsarkitektur i Europa baserat på den starkes rätt. Där utgör vissa länder andra länders bakgård, och länder får inte själva avgöra sina säkerhetspolitiska vägval, inklusive om de vill bli medlemmar i EU och Nato.

Allt detta står i strid med grundläggande folkrättsliga regler och principer samt hörnstenarna i den europeiska säkerhetsordningen. Genom sin brutalitet och sin olagliga, oprovocerade och oförsvarbara invasion har Ryssland återigen visat att man har en mycket låg tröskel för militär aggression. Men Ryssland har även visat att man är villig att ta mycket stora politiska och militära risker för att nå sina utrikespolitiska målsättningar.

Detta måste vi förhålla oss till. Det är också detta som har legat till grund för att Sverige nu ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Genom medlemskapet blir Nato Sveriges viktigaste försvarspolitiska plattform. Sveriges djupa partnerskap med Nato har också inneburit att Försvarsmakten har god samverkansförmåga med Nato. Det är en stor fördel när vi nu arbetar hårt med att också militärt integrera Sverige i Nato.

Herr talman! Med svenskt och finskt inträde i Nato förändras också den militärstrategiska situationen i vårt närområde. Sverige kommer som fullvärdig medlem att integreras i Natos försvarsplanering. Det skapar bättre förutsättningar för försvaret av Nordeuropa genom ett sammanhängande Natoterritorium med en mycket tydligare östlig och nordlig flank. Sverige kommer också genom detta att arbeta bland annat för att skapa bättre förutsättningar för att arbeta med värdlandsstöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Ett svenskt medlemskap i Nato innebär också nya och bättre förutsättningar för Sverige att fördjupa samarbetet med andra länder. I det viktiga bilaterala samarbetet med USA går vi från att vara nära partner till att vara allierade. Det pågår nu förhandlingar om det som heter Defense Cooperation Agreement. Det kommer också att skapa nya möjligheter för oss att samverka med USA inom fler områden.

Det nordiska försvarssamarbetet blir med ett svenskt och ett finskt Natomedlemskap också ett djupare försvarssamarbete mellan allierade. De nordiska länderna kommer därigenom att få samma säkerhetsarkitektur i fred, kris och krig. Ländernas samarbete inom ramen för Nordefco får också nya förutsättningar, till exempel vad gäller möjligheterna till gemensam operationsplanering och bättre informationsutbyte.

Inom ramen för Nordefco arbetar nu de nordiska länderna under det svenska ordförandeskapet med att ta fram en ny vision för samarbetet. Vi märker ett stort intresse och stort engagemang från både Danmark och Norge när de ser framför sig att Sverige och Finland kommer att bli fullt ut integrerade i Nato.

Ett Natomedlemskap kommer också att stärka den internationella samverkan när det kommer till totalförsvar och krisberedskap och därigenom bidra till att stärka vår förmåga att hantera icke-militära hot och risker inom samhällsviktiga områden.

Herr talman! Som allierad ställer sig Sverige bakom Natos så kallade 360-gradersperspektiv beträffande de hot, risker och sårbarheter som präglar alliansen. Det innebär också att vi förväntas bidra till försvaret av hela alliansen. Grunden för Natos kollektiva försvar bygger på en kombination av konventionella och nukleära militära förmågor. Som allierad ställer vi oss fullt ut bakom Natos kärnvapendoktrin och strategiska avskräckning.

Vår ambition är att tidigt kunna bidra till Natos gemensamma försvarsplanering. Det kan till exempel handla om att vi med luftstridskrafter bidrar till Natos luftövervakningsinsats över de baltiska länderna, att vi bidrar med markstridskrafter till den militära framskjutna närvaron också i Baltikum eller att vi bidrar med marinstridskrafter inom ramen för Natos stående marina styrkor.

Herr talman! Precis som utrikesministern framhöll pågår nu ett arbete på Försvarsdepartementet med att analysera vilka eventuella författningsförändringar som krävs för svensk anslutning till ett avtal inom Nato som rör militär verksamhet. Det handlar bland annat om avtal om säkerhetsskydd och delning av information. Det sker också en översyn i fråga om andra författningsändringar som bör göras för att ett svenskt Natomedlemskap ska bli så effektivt som möjligt.

Jag vill avsluta med att åter betona vilken historisk förändring ett svenskt Natomedlemskap innebär för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. Sverige har under lång tid varit beroende av den säkerhet i Europa som Nato bidrar till. Det har blivit allt tydligare efter Rysslands invasion av Ukraina. Genom ett fullvärdigt Natomedlemskap ges också bättre förutsättningar att både ta ansvar för och påverka en organisation som är helt avgörande också för vår egen säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)