Herr talman! År 2022 var året då den svenska säkerhetspolitiska linjen lades om efter flera år av oenighet där det trots den ryska illegala annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina fortfarande varit omöjligt att få en ny debatt om och analys av säkerhetspolitiken i Sverige. Den socialdemokratiska regeringen höll med stöd av Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna envist fast vid att alliansfriheten tjänade oss, vår säkerhet och stabiliteten i norra Europa väl.

Detta är nu historia. Efter Putins och Rysslands oprovocerade och brutala militära angrepp på Ukraina blev det uppenbart för alla, utom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, att alliansfriheten varken garanterade oss eller våra grannar säkerhet mot ett aggressivt Ryssland. Den bidrog inte heller längre till stabilitet i vår del av världen. Ryssland har med sitt kolonialkrig mot Ukraina visat total avsaknad av respekt för internationell rätt samt ingångna avtal och löften. Ryssland ger med sitt krig neokolonialismen ett tydligt ansikte.

Sverige kunde efter samtal förra våren i bred enighet, vilket jag och Centerpartiet verkligen uppskattar, tillsammans med Finland lämna in sin ansökan om att ansluta sig till Nato och fick inviteestatus vid Madridmötet i somras. Sverige, Finland och Turkiet kom överens om ett trilateralt memorandum. Vi uppfattar att vi har uppfyllt detta memorandum, och i dag ska vi ta det historiska beslutet att godkänna Sveriges anslutning till Nato. I rekordfart har 28 av 30 medlemsländer godkänt oss, och vi är tacksamma för den snabba processen. Den har bidragit till vår säkerhet, och vi kommer givetvis att minnas denna snabbhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Två medlemsstater har ännu inte ratificerat Sveriges ansökan, och det respekterar vi. Det faktum att dessa två stater kommer att ratificera Finlands ansökan välkomnar vi, även om det är till nackdel för Nato eftersom det försvagar Nato i vår del av Europa att Sveriges ansökan inte ratificeras samtidigt. Detta gläder Kreml och president Putin. Det gläder även Natomotståndarna, kanske även här i kammaren, som finns i både ytterkantshögern och ytterkantsvänstern.

Sverige visar nu att vi står stadigt i vår vilja att bygga säkerhet solidariskt i denna del av Europa men också i relation till alla Natoländer; vi ska inte glömma bort USA och Kanada på andra sidan Atlanten. Vi gör oss nu fullt redo att kliva in genom Natos dörr, och vi utgår från att den står öppen för dem som uppfyller Natos krav vid toppmötet i Vilnius i juli.

Herr talman! I denna debatt har alliansfriheten på nytt lyfts upp av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag hör dem efterlysa analyser av vad ett Natomedlemskap innebär. Men jag hör ingen analys av vad alliansfriheten innebär. Det hade varit bra om de hade redovisat en sådan analys.

Det har talats om kärnvapen. Vi vill se en kärnvapenfri värld, och vi är övertygade om att Sverige som Natomedlem kan arbeta för nedrustning. Norge är en nära vän som har jobbat effektivt med sådana frågor.

Genom Stockholmsinitiativets stepping stones, som regeringen uttalat att man vill fortsätta med, visar vi hur vi tillsammans med Tyskland, Nederländerna med flera kan arbeta för nedrustning och för att stärka det enda multilaterala avtal som finns för nedrustning, NPT. Detta har inte nämnts i debatten, men det är ett centralt, fortfarande fungerande instrument. När Ryssland säger upp Startavtalet och annat lever NPT fortfarande, om än under skakiga förhållanden. Vi jobbar dock för att hålla i och stärka den struktur som ändå finns.

Herr talman! Det har också talats om terrorism och terrorlagstiftning. Jag hoppas verkligen att alla i denna kammare tar avstånd från terrorister och terroristattacker. Vi har själva upplevt det i Stockholm och vill inte uppleva det här igen eller någon annanstans. Givetvis står vi upp mot terrorism.

Givetvis står vi också upp för de gemensamma definitionerna. Det är FN och EU som terrorklassar, och vi följer deras terrorklassning. Enskilda länder kan göra andra bedömningar, men det påverkar inte vår bedömning när det gäller terrorklassning.

Det har även talats om valarbetare. Jag hoppas att de Natomotståndare som finns här i kammaren eller nära dem inte kommer att utnyttja tiden före eller efter Vilnius eller före det turkiska valet, det vill säga före Sverige har blivit Natomedlem fullt ut, till att försöka provocera. Vi vet att det finns kontakter där ute, men vi vill inte se att någon gör sig till valarbetare med nya dockor, nya bränningar eller flaggviftande. Jag hoppas att ingen i denna kammare kommer att bejaka detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Vi kommer som Natomedlemmar att vilja delta fullt ut för att stärka Nato. Nato stärker vårt försvar och vår säkerhet men också vår utrikespolitik. Vi bidrar till att stärka de värden som just FN och Nato grundades på: demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

Nato är en konsensusorganisation. Varje lands röst räknas lika. Det ser vi nu. Sverige överlämnar inte beslutsmakt till andra. Vi formar vår egen utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige är medlem i EU, och EU är vår viktigaste utrikespolitiska arena. Vi ska tillsammans med likasinnade stå upp för demokrati, för den multilaterala världsordningen, för mänskliga rättigheter och för frihet och hållbar utveckling, enligt vårt sätt att se det.

Nato är en försvarsorganisation - det är också viktigt att säga. Det var följden av andra världskriget då hoten från Ryssland också var kännbara för våra grannar i Norge, Danmark och Island och då man bad att få en militär gren till den politiska alliansen för att försvara sig mot Ryssland.

Herr talman! Det är som sagt hög tid nu att vi uttalar att vi ska hålla gränsen. Och när vi ska hålla gränsen i framtiden är det en gräns som jag hoppas kommer att vara Natos gräns.

Jag yrkar bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande. Det innebär ett bifall till att Sverige ansluter sig till försvarsalliansen Nato och därmed bifall till propositionen och avslag på reservationerna.

(Applåder)