Herr talman! Medan jag fortfarande har talmannens och kammarens uppmärksamhet vill jag först och främst säga att jag givetvis står bakom Miljöpartiets samtliga reservationer men att jag yrkar bifall bara till nummer 1 och 3 för att spara tid. Apropå tid såg jag i kammarens planering av voteringstiden i dag att det finns en viss oro för eventuellt filibustrande, men jag försäkrar kammaren att jag åtminstone inte planerat att överskrida min talartid alltför mycket.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Herr talman! Den 6 augusti 1945 låg staden Hiroshima utspridd över ett halvt dussin öar i floden Otas delta. Många i befolkningen hade flytt ut på landsbygden, men runt 300 000 invånare var kvar i staden. Aioibron låg i hjärtat av staden, mitt i ett bostadsdistrikt långt från de industrianläggningar på andra öar som hade varit självklara militära mål. Det var Aioibron som var målet för bomben, Little Boy, när den släpptes från Enola Gay kvart över åtta på morgonen. Bomben föll i 44 sekunder innan den detonerade på 580 meters höjd.
På marken under explosionen steg temperaturen omedelbart till 5 500 grader. Alla på bron förbrändes, och hundratals bränder uppstod. Tryckvågen jämnade byggnader med marken, och en brandstorm uppslukade staden. Hiroshima såg ut som ett bubblande hav av rök och eld från planet.
Bara 1,38 procent av uranet i Little Boy genomgick kärnklyvning, och det mesta av det förvandlades till lättare grundämnen. Bara 0,7 gram av uranet förvandlades till ren energi och dödade omkring 80 000 människor.
Tre dagar senare fick molnigt väder besättningen ombord på flygplanet Boxcar att fälla bomben Fat Man över Nagasaki i stället för över Kokura, som var platsen för Japans största vapenförråd. 40 000 människor dödades och flera hundratusen skadades av de två bomberna. Många tusen har dött i förtid av olika typer av cancer och andra strålningsrelaterade sjukdomar.
Efter dessa fruktansvärda, folkrättsvidriga anfall mot Japans civilbefolkning har världen vid ett flertal tillfällen varit nära kärnvapenkrig eller nukleära katastrofer till följd av olyckor med kärnvapen.
Herr talman! I dag kommer denna kammare att rösta om Sveriges medlemskap i en kärnvapenallians, en allians som använder hot om att kunna använda det dödligaste vapnet som skådats i modern tid för att upprätthålla säkerhetspolitisk stabilitet.
Inför kärnvapen står mänskligheten maktlös. Svenska Läkare mot Kärnvapen skriver på sin hemsida: "I en tid när vi ser ökade spänningar i världen riskerar ett missförstånd eller en provokation att utlösa en konflikt som snabbt kan eskalera till att omfatta kärnvapen."
Även de som förespråkar användningen av kärnvapenhot som avskräckning kan inte blunda för att en kärnvapenexplosion innebär en svår och oåterkallelig humanitär katastrof. Konsekvenser för hälsa, samhälle och miljö är förödande. Kärnvapen tar dessutom enorma offentliga resurser i anspråk som i stället skulle kunna användas för att tillgodose mänskliga behov.
Svenska Läkare mot Kärnvapen skriver vidare: "Den intensiva hettan vid en detonation får kroppar att helt förångas och orsakar svåra brännskador. Tryckvågen färdas flera mil och krossar byggnader, infrastruktur och människor. Det radioaktiva nedfallet som kommer efteråt kan framkalla strålsjuka och cancer som kan leda till döden."
Jag väljer att lyssna till de forskare, läkare och politiker världen över som utifrån egna erfarenheter vädjar till mänskligheten och säger att en värld med kärnvapen aldrig kommer att vara en säker värld. För mig är det en viktig politisk gärning och ett livsviktigt mål att arbeta för kärnvapennedrustning och fred.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Herr talman! Jag minns när den sovjetiska ubåten 137 gick på grund utanför Karlskrona. Jag var då knappt nio år. Året efter skedde den dramatiska ubåtsjakten i Hårsfjärden i Stockholms skärgård. Det kalla kriget var ännu långt ifrån en upplösning, och kärnvapenhotet var reellt. Svenska Dagbladet, som vi hade hemma, hade en karta över Sverige och förklarade hur pass strategiskt viktiga olika områden i Sverige var och i vilken våg en eventuell atombomb skulle kunna tänkas skjutas mot Stockholm.
Min ångest för kärnvapen var i allra högsta grad påtaglig. Åren innan hade Nato och Sovjetunionen kört fast i nedrustningssamtalen, eftersom båda sidor, parallellt med samtalen, placerade ut fler och kraftigare missiler riktade mot varandra. Det var först när Gorbatjov kom till makten i Sovjetunionen som samtalen lossnade, och det var en stor seger för mänskligheten när INF-avtalet undertecknades av Gorbatjov och Reagan i slutet av 1987. Även jag kände en lättnad, och det verkade finnas en genuin vilja att en gång för alla arbeta för att bli av med världens samtliga kärnvapen.
Men det var då.
Herr talman! På kort tid har det säkerhetspolitiska läget i Europa försämrats. Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina den 24 februari förra året är ett angrepp inte bara mot Ukraina utan också mot den säkerhetspolitiska situationen i Europa och mot demokratin. Men redan 2014, när Ryssland annekterade Krimhalvön i Ukraina, var detta inledningen på en mer långsiktig förändring av Rysslands stormaktsdrömmar. Dessa stormaktsdrömmar har ingen plats i en regelbaserad världsordning. Rysslands anfall mot Ukraina bryter mot både FN-stadgan och flera andra internationella fördrag.
Miljöpartiet vill att Sverige ska vara en stark utrikespolitisk röst för att upprätthålla demokrati och fred i enlighet med folkrätten. Våra möjligheter att göra det kommer att förändras men även begränsas av medlemskap i Nato.
Vi tror inte att kärnvapenavskräckning är en väg som leder till fred. Miljöpartiet vill att Sverige ska fortsätta att arbeta för global nedrustning, särskilt i fråga om kärnvapen, som vi vet är ett existentiellt hot mot mänskligheten. Ett medlemskap i Nato innebär att Sverige skriver under på att använda kärnvapen som hot och som en del i en försvarsstrategi. Vi är oroade över att Sveriges viktiga arbete för nedrustning av kärnvapen kommer att försvåras som medlem i Nato.
Miljöpartiet anser att det nya säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i manar till eftertanke och tid för djupare analyser. Regeringen har, enligt oss, inte djupare analyserat effekterna av vad ett medlemskap i Nato innebär, vare sig säkerhetspolitiskt, militärstrategiskt, ekonomiskt eller i flera andra delar. Det oroar oss.
Herr talman! Under Kubakrisen 1962 var det till slut intensiva förhandlingar som ledde till att Sovjetunionen drog tillbaka sina kärnvapen från Kuba och USA monterade ned stridsspetsar i Turkiet. Men två händelser under en och samma dag gjorde att världen var en hårsmån från ett kärnvapenkrig.
En kapten ombord på en sovjetisk ubåt misstog övningssjunkbomber för en verklig attack och beordrade att man skulle avlossa en kärnvapenmissil men hindrades i sista stund av en av de övriga officerarna ombord. Samma dag råkar en amerikansk U2-pilot navigera fel och ta sig in 50 mil över sovjetiskt luftrum. Amerikanerna skickar in stridsflyg med kärnladdningar ombord för att lotsa hem planet till USA.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
I oktober 1960 signalerar ett radarsystem på Grönland att Sovjetunionen skickat ett dussintal sovjetiska missiler på väg mot USA. Det amerikanska övervakningskommandot Norad sätts på helspänn innan man inser att det är något som inte stämmer. Undersökningar visar senare att det är soluppgången över Norge som misstagits för missiler.
I juni 1980 fick president Carters säkerhetsrådgivare ett samtal efter att en dator varnade för 2 200 inkommande sovjetiska missiler. Bomb- och tankplan bemannades, och luftfartsmyndigheten var i färd med att beordra alla civila plan att landa innan nästa samtal kom, som uppgav att det var ett falsklarm. Falsklarmet berodde på ett trasigt datachip.
Ungefär samma sak hände i Sovjetunionen tre år senare, när datorer varnade för att fem amerikanska missiler hade avlossats mot Sovjet. Generalstaben informerades för att kunna få vägledning av Andropov om man skulle inleda en motattack. Överstelöjtnanten som läste av de blinkande elektroniska kartorna kände intuitivt att något var fel. Han hade fått lära sig att när USA väl anfaller kommer det vara ett massivt anfall och inte bara fem missiler. Han drog därför till slut slutsatsen att det förmodligen var ett falsklarm.
Det finns ett antal fler kända fall där vi varit nära kärnvapenkrig och flera hundra olika incidenter och olyckor med kärnvapen som kunnat leda till nukleära katastrofer.
Herr talman! Kärnvapenalliansen Nato är uppbyggd på att använda just dessa kärnvapen som avskräckningsmetod. Miljöpartiet tror inte på denna doktrin utan tror tvärtom att det kan leda till mer konflikt. Kärnvapen kan inte bidra till en långvarig fred utan bidrar endast till en upprustningsspiral. Sverige har länge arbetat för global nedrustning och ansett att kärnvapen gör världen mindre säker.
Sverige har tidigare stött det humanitära initiativ som ligger till grund för FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och som fokuserar på kärnvapens katastrofala humanitära konsekvenser. Det är ett krav som vi i Miljöpartiet står fast vid, för användning av kärnvapen för att bygga fred är aldrig en säker eller hållbar metod. Samtidigt är det viktigt att påpeka att avveckling av kärnvapen måste ske ömsesidigt bland de stater som har kärnvapen. Hur kommer regeringen att säkerställa detta?
Den omsvängning som skett nu kan inte ses som något annat än att regeringen övergett synen på att kärnvapen gör oss mer osäkra och att man nu bortser från de effekter på hälsa, miljö och samhälle som kärnvapen har. Sveriges medlemskap i Nato bidrar till en normalisering av kärnvapen, och Sveriges röst i arbetet för global nedrustning försämras kraftigt i och med medlemskapet. Miljöpartiet anser inte att Sverige ska ställa sig bakom denna doktrin om kärnvapenavskräckning.
Herr talman! Flera länder rustar upp i dag. Utöver de fem permanenta säkerhetsrådsmedlemmarna finns kärnvapen även i Israel, Nordkorea, Indien och Pakistan - där Pakistan är det land som snabbast rustar upp.
En ännu mer oroande utveckling ser vi i bland annat Iran där IAEA har uppmätt uran till en anrikningsgrad om 84 procent. Det är strax under de 90 procent som krävs för en atombomb och långt över de 5 procent som behövs i kärnreaktorer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
I Indien och Pakistan råder en lågintensiv ständigt pågående konflikt med terrordåd på båda sidor men även regelrätta flygattacker. Nordkorea utvecklar ständigt nya missiler som ska kunna ta sig långt in över bland annat amerikanskt territorium.
Herr talman! Mot bakgrund av allt detta ställer jag mig frågan: Hur ska vi, hur ska Sverige, på ett trovärdigt sätt, kunna arbeta för nedrustning av dessa länder om vi själva är med i en allians som baseras på kärnvapen som avskräckning? Så länge Nato inte antar no first use-principen ligger en nukleär katastrof eventuellt i händerna på en framtida Trump i Vita huset.
Militära samarbeten med nära allierade, och med Nato, är av yttersta vikt för vår egen säkerhet. Men att ingå i en allians som baseras på kärnvapenavskräckning bidrar inte till en tryggare värld, bidrar inte till nedrustning och ökar bara motsättningarna och fiendskapen länderna emellan.
Vad vi vet är att Nato förlitar sig på vapen för att bygga fred, vilket går rakt emot Sveriges långa tradition av medling och diplomatisk fredsutveckling. Vi saknar en analys av vad Sverige som medlem faktiskt har för makt att arbeta med frågorna om global nedrustning och freds- och demokratiutveckling. Kärnvapen kan inte bidra till en långvarig fred utan bidrar endast till en upprustningsspiral. Sveriges medlemskap i Nato bidrar till normalisering av kärnvapen, och Sveriges röst i arbetet för global nedrustning försämras kraftigt i och med medlemskapet. Miljöpartiet anser i enlighet med bland annat Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen att ett svenskt Natomedlemskap inte skulle ha en avskräckande effekt och därmed verka för konfliktavhållande i norra Europa.
Herr talman! Den säkerhetspolitiska linje som Miljöpartiet står upp för handlar om att vara en alliansfri stat. Det är en politik som historiskt tjänat Sveriges syften väl. Vi tror att det är bra att det finns länder i Europa som står alliansfria, framför allt i ett säkerhetspolitiskt spänt läge, vilket är fallet i skrivande stund.
Miljöpartiet tycker att det är naturligt att Sverige har ett fördjupat samarbete med dem som står oss nära, vilket gör att vi tycker att det är rimligt och naturligt att vi har militärt samarbete och utbyte med Nato.
Vårt ställningstagande mot ett svenskt Natomedlemskap påverkar inte på något sätt vår inställning till att Sverige ska hjälpa Ukraina, både militärt och civilt, mot Rysslands anfallskrig. Vi ska försvara demokratin, mänskliga rättigheter och respekten för folkrätten på alla sätt vi kan, och det kan vi göra, precis som vi länge gjort, som alliansfria.
Att riksdagen nu endast fick fem dagar på sig att behandla en sådan omfattande proposition är inte värdigt. Flera remissinstanser, bland annat Uppsala universitet och Utrikespolitiska institutet, har påtalat att konsekvenserna av medlemskapet inte har belysts tillräckligt. Regeringen uppger att skälet till att en djupare analys inte görs är att det är mycket angeläget att skyndsamt besluta om Sveriges medlemskap i Nato. Detta äventyrar den demokratiska processen då riksdagen har att fatta beslut om omfattande delegering och förändringar i Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Nu är Sverige på väg att störta in i en kärnvapenallians med en turkisk despot som dörrvakt, som ställer bisarra krav på inskränkt yttrandefrihet och rättsvidriga utvisningar. Det duger inte.
Herr talman! Propositionen redogör inte för alla de konsekvenser ett medlemskap i Nato kan innebära, och det saknas också en djupare analys i flera delar, vilket också flera remissinstanser påpekat. Vi vet helt enkelt inte vad Sverige blir medlem i.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Miljöpartiet anser att detta nya säkerhetspolitiska läge manar till eftertanke och tid för djupare analyser. Regeringen har enligt oss inte djupare analyserat effekterna av vad ett medlemskap i Nato innebär, vare sig säkerhetspolitiskt eller militärstrategiskt, ekonomiskt eller i flera andra delar. Vi vet inte vad vi ger oss in i.
(Applåder)