Herr talman! Jag hör att ledamoten försöker föra fram att det inte har hänt någonting, men samtidigt låter det som att regeringsföreträdarna här vet exakt vad som behöver göras. Men om man nu vet vad som behöver göras, varför levererar man då inte direkt? Varför startas utredningar och så vidare? Och varför finns det inte med någonting i budgeten? Jag har läst Tidöavtalet, eller slottsavtalet som det kallas, och man nämner ordet "jordbruk" en endaste gång, kan jag upplysa om.

Jag och ledamoten Oscarsson har ofta debatterat livsmedelsstrategin, och det var ju faktiskt en socialdemokratiskt ledd regering som lyckades ta fram Sveriges första livsmedelsstrategi. Vi socialdemokrater levererade. Mycket har hänt sedan dess, och vi behöver uppdatera den befintliga livsmedelsstrategin. Det finns det en bred politisk enighet om. Men väldigt mycket har faktiskt hänt, och det märks skillnad på gårdsnivå. Det gör det i alla fall på de gårdar jag besöker. Lönsamheten hade ökat i tre av livsmedelskedjans fyra led innan pandemin slog till, så nog har det hänt grejer!

När Sven-Erik Bucht tog fram den första livsmedelsstrategin var han noga med att samla alla politiker från blocken och också att strategin skulle hålla över tid. Jag kan tyvärr konstatera att ingen av oss från oppositionen och inte heller någon representant från de blå näringarna var inbjuden till den kickoff som landsbygdsministern bjöd in till.

Jag ställde en fråga om det här till landsbygdsministern, och nu undrar jag hur ledamoten Oscarsson ser på det. Varför har man valt att exkludera de blå näringarna, som är på frammarsch för att ta fram hållbara livsmedel?