Herr talman! Kära vänner! Klockan är tjugo över nio. Det är över tolv timmar sedan debatten började i den här kammaren i dag. Då handlade debatten om Sveriges inträde i Nato - en jätteviktig säkerhetsfråga. Vi avslutar kvällen med debatten om jordbrukspolitik - en jätteviktig säkerhetsfråga. Jag ska såklart inte säga att det här är ännu viktigare än det som debatterades i morse, men det är verkligen viktigt, herr talman. Vi har tydligt sett, redan under pandemin, hur marknader och annat sviktar lite när det gäller att förse varandra med produkter, reservdelar och så vidare.
Jordbrukspolitik
Vi har sedan kriget i Europa bröt ut för lite över ett år sedan fått en ännu svårare situation när det gäller försörjningen av framför allt livsmedel runt om i världen. Även när det gäller insatsmedel kopplat till livsmedelsproduktion har vi sett hur brister har uppstått. Vissa problem har lösts, men vi står fortfarande med en kraftigt minskad försörjning med framför allt vete från Ukraina.
I Sverige har vi under en längre tid, herr talman, minskat vår produktion i jordbruket. I början av 90-talet hade vi en självförsörjning på cirka 75 procent. I dag pratar vi, som vi brukar säga i denna kammare, om att ungefär varannan tugga är importerad. För vissa livsmedel har vi en högre försörjning medan vi har en lägre för andra.
Vi ser just nu att vi tappar försörjningsprocent framför allt på animaliesidan. Egentligen borde det vara precis tvärtom, för det som vi skulle kunna öka i Sverige är just animalieproduktionen. Vi vet att vi har en ganska hårt pressad växtodling. Där har vi nog inte så mycket mer att hämta eftersom vi har drygt 1 miljon hektar åkermark som vi kan ha spannmålsodling på i Sverige. Vi har knappt 1 ½ miljon hektar som vi i princip bara kan producera gräs på i Sverige. Det är gräs som vi bäst förädlar genom våra djur.
Herr talman! Det antogs en livsmedelsstrategi här i kammaren 2017. Den hade tydligt uppsatta mål: Vi skulle öka vår produktion, vi skulle öka vår självförsörjning och vi skulle öka vår export. Inget av dessa mål har vi lyckats nå, och snart närmar vi oss 2030 då vi ska ha nått dem. Vad beror detta på? Beror det på att våra bönder inte är tillräckligt bra? Nej, absolut inte. Våra bönder är i absolut världsklass när det kommer till produktion. Våra bönder levererar några av världens högsta produktionsresultat både inom animaliesektorn och inom växtodlingen.
Ändå, herr talman, har vi en av Europas lägsta lönsamheter när det kommer till jordbruk. Vad beror det på? Jo, det beror delvis på att vi har valt att ha ett högt skattetryck. Vi har valt att reglera, försvåra och ha jobbiga regelverk som trycker ned det svenska jordbruket i stället för att lyfta upp och premiera det. Det är en väldigt märklig inställning som har funnits i Sverige under lång tid.
På 80-talet bestämde vi att det svenska jordbruket skulle bli världens renaste. Flera av oss har i dag varit på ett seminarium och sett hur duktiga vi är i Sverige när det gäller antibiotikaanvändningen inom svensk djurproduktion. Detta bestämde Sverige sig för. Vi skulle anpassa våra system efter djuren, medan övriga EU i mångt och mycket fortfarande försöker anpassa sina djur efter systemen. Vi i Sverige vet att detta inte fungerar.
Svenskt jordbruk är i absolut världsklass, inte bara när det gäller antibiotikaanvändningen utan även när det gäller växtskydd. En stor del av de växtskyddsmedel som används i den svenska konsumerade maten kommer från importerade livsmedel. För insektsmedel är procentsatsen till och med över 80 procent från importerade livsmedel.
Svenskt jordbruk har varit otroligt innovativt när det gäller teknikutvecklingen. Vi använder och har under en längre tid använt oss av gps-utrustning och skördekartering. Vi markkarterar, och vi gödslar precis det som grödan, årsmånen och jordmånen vill ha. Därför ligger vi på höga produktionsresultat i svenskt jordbruk.
Vi har en fantastisk duktig jordbrukarkår som ligger i framkant, och ändå har vi partier i denna kammare som vill fortsätta att reglera, styra, försvåra och öka administrationen för svenskt jordbruk och som hejar på dåliga förslag som kommer från till exempel EU. Man visar även en misstro mot det svenska jordbruket och vill ha en ökad administration.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik
Det kommer inte att fungera. Svenskt jordbruk kommer att må bäst av en ökad frihetsgrad. Det kommer dessutom att leda till att svenska jordbrukare mår bättre. Jag har en ledartext här, herr talman, från tidningen ATL, med rubriken Ohållbar livsmedelsproduktion om vi själva inte mår bra. Det kom också en forskningsrapport för en tid sedan som pekade på att arbetsmiljön och arbetshälsan inom jordbruket är dålig och blir sämre.
Självförsörjningsgraden ska gå från 50 procent upp till helst 100 eller kanske till och med över 100 procent så att vi kan exportera mer, men jordbrukarkåren mår inte bra. Detta beror inte bara på att man kanske jobbar mer än dubbelt så mycket som de flesta i denna byggnad gör i dag utan även på en väldigt begränsad lönsamhet, som jag sa tidigare. Det beror också på att det finns aktivister som tycker att det är fritt fram att härja runt böndernas gårdar, djurhagar och så vidare och på att vi har en alldeles för kraftig och växande rovdjursstam i Sverige.
Alla dessa saker gör att svenska lantbrukare inte mår så himla bra. Därför, herr talman, är det nu dags för verkstad. Jag vet att Socialdemokraterna har slagit sig för bröstet flera gånger för den livsmedelsstrategi som kom 2017 och som var ett jättebra initiativ.
Allt har inte varit katastrof, absolut inte, men vi har inte lyckats vända trenden när det kommer till produktionen. Det är därför regeringen nu tar ett nygrepp om livsmedelsstrategin och lanserar livsmedelsstrategin 2.0. Nu tar vi om det en gång till, för nu behöver det synas ända ut till gårdarna. Nu behöver lantbrukarna själva känna att de har med sig Sverige och politiken. Nu ska vi öka vår livsmedelsproduktion. Jag lovar er alla här inne, mina vänner, att Sveriges bönder har kunnandet och viljan, och vi ska ge dem verktygen.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)