Herr talman! Jag har suttit i utskottet i några år, och jag tror att det är nionde gången jag debatterar dessa frågor. "Lätt att göra rätt" hörs varje gång, och det är möjligen lite uttjatat men samtidigt ett folkligt grepp och grunden för hur man skapar förutsättningar för en cirkulär ekonomi.

På många sätt har vi haft en fantastisk utveckling på detta område, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Medvetandet bland människor är stort, men medvetandet bland de privata företagen är kanske ännu större. För företagen handlar det inte främst om att snygga till hållbarhetsrapporterna utan kanske framför allt om att försöka skapa så stora värden som möjligt i affärsmodellerna. Restprodukter och avfall är i dag åtråvärt och av högt värde.

Detta har även baksidor, som ett växande intresse för avfallssektorn hos den organiserade brottsligheten, och här har polis och myndigheter ett ständigt förbättringsarbete att göra för att kunna slå ned på denna mycket destruktiva och illegala verksamhet. Här behövs skarpare lagstiftning.

Herr talman! Sverige har varit framgångsrikt. Andelen avfall som deponeras i Sverige ligger i dag på någon enstaka promille, och matsvinnet är måhända för högt men ligger långt under EU-genomsnittet. Vi ligger också mycket långt framme jämfört med andra länder när det kommer till återvinning. Detta innebär dock inte att strävan mot ytterligare förbättrad resurseffektivitet bör upphöra. På många områden kan vi göra mycket mer.

Grunden för att skapa förutsättningar för människor att bidra till en hög grad av cirkularitet när det gäller förpackningar, textilier, elektronik med mera är att det ska vara enkelt att bidra. Hushållen ska lätt kunna förstå hur de går till väga för att göra rätt, och tillgången till insamlingssystem ska vara god. Av primär betydelse är tillgång till återvinningsstationer men även att förpackningsmaterial utformas på ett sådant sätt att det kan återvinnas.

Ett starkt producentansvar ger företag incitament att se över hela sin produktions- och avfallshanteringskedja. Då kan avfallet i bästa fall ses som en resurs, vilket ytterligare bidrar till att öka återvinningen. Genom att företag tar ansvar för avfallet stimulerar de till att produktdesign och material anpassas så att återvinningsprocessen kan bli så effektiv som möjligt.

Herr talman! I vår kommittémotion står det att arbetet på EU-nivå för att ta fram förpackningsstandarder som förenklar materialåtervinning måste intensifieras, vilket är bra.

Vi välkomnar att kommissionen tagit fram ett nytt förslag till förordning, men det finns flera problem med det. Det grundläggande är att förslaget styr mot mer plast och mindre träfiber. Det är ett stort feltänk från EU-kommissionen som har sin grund i hur man ser på skogsnäringen, och det är därför inte särskilt förvånande. Här är det viktigt att Sverige tillsammans med likasinnade, där Finland måste vara en allierad, driver på för ett mer balanserat förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Viktigt att nämna är att förslaget också kan slå hårt mot bryggerinäringen. Genom att ställa bindande krav på att använda en miniminivå av återanvändbara förpackningar riskerar man att orsaka så stora kostnader för mindre bryggerier att verksamheten inte går ihop. Framgångarna på den svenska marknaden med insamling, pant med mera beror till stor del på att människor kan välja själva om de vill köpa burk, returglas eller engångsglas. Detta riskerar man att slå ut, och en övergång till drickabackar i privatkonsumentled kommer inte att bidra till minskade utsläpp.

Herr talman! Lika viktigt som det är att utforma insamlingssystem och förpackningskrav på optimalt sätt är det att skattesystemet inte skapar negativa incitament för cirkularitet.

Plastpåseskatten är här ett stort problem eftersom den slagit ut en bransch som varit ledande i att ta fram plastbärkassar av fossilfria material. Jag hoppas att vi kan avskaffa denna skatt inom kort.

Skatten på kemikalier är direkt destruktiv för cirkularitet eftersom den gör det väldigt mycket dyrare att sälja begagnade datorer och telefoner.

Herr talman! När det gäller metaller och mineral har vi ett etiskt ansvar att ta vara på det vi en gång brutit ur marken. En ökad förmåga att återvinna material kan vara positiv ur både miljösynpunkt och ett företagsekonomiskt perspektiv. Det finns stora möjligheter att öka graden av materialåtervinning inom gruvnäringen.

I dag är det i många fall inte lönsamt för företagen att återvinna material ur exempelvis slagghögar trots att teknik för att återvinna en rad olika metaller och mineral finns. Därför måste företag som ligger i framkant inom detta område främjas.

Även om återvinning och utvinning av råvara ur tidigare deponier inte kommer att kunna ersätta behovet av att bryta nytt material ser vi detta som ett mycket viktigt komplement till vår råvaruförsörjning.

För att förbättra möjligheterna att ta vara på de metaller och mineral som redan brutits ur marken anser Sverigedemokraterna att de regelverk som reglerar möjligheten till effektiv återvinning och tillståndsgivning för utvinning ur exempelvis slagghögar och deponier måste ses över. Av denna anledning yrkar jag bifall till reservation 10.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).