Herr talman! Jag tackar Johan Löfstrand för frågan. I ett tidigare replikskifte under den föregående debatten kom ett erbjudande om att fortsätta samtalet över en kopp kaffe. Jag fortsätter gärna även det här samtalet - jag upplever detta mer som ett samtal med Johan Löfstrand - om hur vi gemensamt ska gå framåt i frågorna.

Sedan var det frågan om ambitionsnivån. Det är bara att se hur stor budgeten är och jämföra den med tidigare budgetar. Då ser Johan Löfstrand att det här är en av de största budgetarna som har funnits på miljö- och klimatområdet.

Frågan är prioriterad. Därom råder inget tvivel - av flera skäl. Inte minst för att den måste vara prioriterad, med tanke på ledamoten Emma Nohréns tidigare anförande. Hon menade att vi måste göra något nu, och vi har möjligheten att göra något nu. Det är minst lika viktigt att få fram att det inte är kört.

Jag instämmer i de frågor som Johan Löfstrand har lyft fram om brottslighet och avfall. Det var en del av de frågor som togs upp när propositionen Ordning och reda på avfallet debatterades. Vad gäller frågan om just den proposition som Johan Löfstrand efterlyser blir jag svaret skyldig. Jag vet inte vilka propositioner som regeringen kommer att lämna under de kvarvarande tre och ett halvt åren. Tyvärr blir jag svaret skyldig.

Men när Johan Löfstrand och jag sätter oss med en kopp kaffe vet jag kanske mer och kan därmed lämna ett svar.