Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.

I dag diskuterar vi Riksrevisionens rapport om skolpengen. Vad säger då Riksrevisionen? Är regelverket för skolpengen likvärdigt i dag? Nej. Är det effektivt? Nej. Det var inte bra. Då kan man fråga sig: Vill regeringen då göra något åt det rätt så snabbt? Nej. Det är ett problem.

Här står vi i dagsläget. Vi har ett system som varken är likvärdigt eller effektivt och som regeringen inte vill ta tag i. Det är en utmaning.

Utredningar är bra. Vi kan vara överens om att skolpolitiken de senaste åren inte gett så mycket effekt som många av oss skulle ha velat se. Det gäller för båda sidor och den oerhört smala mitten. Men vi vet att det finns en massa skolor som får betalt för saker de inte gör.

Tänk er att vi har en butik med två olika leverantörer av mjölk, till exempel Skånemejerier och Arla. Vi vill gärna stötta de lokala bönderna och är beredda att betala lite extra för att få mjölk från dem genom Skånemejerier eftersom man ger skånsk landsbygd bättre förutsättningar och bra villkor. Konkurrenten erbjuder tysk mjölk med sämre villkor för djuren. Vi går med på att ha ett lågprisalternativ, men leverantören vill ha samma pengar som Skånemejerier. Varför det, säger vi, ni har ju sämre villkor för djuren och hjälper inte skånsk landsbygd. Då säger de att de är på samma marknad och ska ha lika mycket betalt och att Skånemejeriers högre kostnader för samma vara inte betyder att de ska få mindre betalt.

Ingen skulle ta den tyska mjölken till samma pris, för det hade varit jättemärkligt. Marknaden fungerar så att sämre kvalitet ger sämre betalt. Så fungerar det på alla marknader utom den svenska skolmarknaden.

Problemet med svenska skolan är inte att det är en marknad utan att marknaden inte fungerar. Utifrån ett liberalt perspektiv är det en jätteutmaning att det med dagens system inte går att konkurrera. Om kommunerna har en hög kostnad får fristående skolor högt betalt. Om den kommunala skolan har låga kostnader får fristående skolor lågt betalt. Den fristående skolan har med andra ord inte heller möjlighet att förbättra kvaliteten, för de får inte betalt för det. Varenda gång en kommun ska göra en kvalitetshöjning ska de betala dubbelt, och varenda gång en fristående skola vill göra en kvalitetshöjning kan de inte få betalt för det.

Det här är en dålig resursmodell för svensk skola som innebär att det försvinner jättemycket pengar som inte går till bättre skolgång. Detta är vardag i svensk skola. Utifrån det perspektivet behöver vi mer marknadstänk, mer valfrihet och mer rimlighet. Man ska konkurrera med hög kvalitet i stället för att konkurrera med lägre kvalitet och ta ut pengar. Det är detta vi måste göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Då måste jag fråga mina gamla goda borgerliga vänner i Moderaterna: Varför vill ni ha ett sådant här skatteslöseri? Jag måste fråga Liberalerna: Varför vill ni ha ett sådant här skatteslöseri? Varför vill KD ha ett sådant här skatteslöseri? Det är inte rimligt! Jag kan också fråga SD - jag började med de borgerliga vännerna: Varför vill ni ha ett sådant här skatteslöseri? Det är inte rimligt! Det måste ändras.

Socialdemokraterna gjorde ett oerhört dåligt jobb förra mandatperioden. De lyckades inte göra det de skulle. Jag pratade med dem, och vi hade kunnat ta steg framåt, men det gjorde de inte. Men nu är det ni som sitter vid makten. Det går inte att skylla på det som har varit. Det är framåt vi ska tänka. Det måste vi göra. Och det går att förändra.

Vi måste vara ärliga med att resursmodellen är avgörande, till exempel för små skolor på landsbygden. De är dyra. Det enda sättet att fixa det här, att ha små skolor kvar på många ställen, det lyckas man inte med. Man lägger ned dem i stället. Man gör det i Linköping där Moderaterna och Socialdemokraterna styr tillsammans. Man lägger ned dem i Norrköping där det är L, KD och M som styr tillsammans. Man gör det för att man inte ser möjligheten att ha jättehöga kostnader för vissa elever när man samtidigt måste betala extra för en massa extra elever som inte går i de specifika skolorna.

Varför måste Linköping och Norrköping för att ha kvar valfriheten och möjligheten för barn på landsbygden att gå i en lokal skola betala till centrala stora skolor mitt i stan som styrs av koncerner i Stockholm? Varför är det rimligt?

Det här är sådant som slår ut landsbygdsskolor över hela Sverige. Det funkar inte att ha dem, för det är för dyrt. Det handlar också om behöriga lärare: ju fler behöriga lärare, desto dyrare är det. Därför måste du betala som om alla fristående skolor hade behöriga lärare. Men det har de inte, för det är billigare, men du måste betala för dem som om de hade det. Det är inte rimligt! Det är samma sak med skolbibliotek som är bemannade. Om alla de kommunala skolorna har det - vilket inte är fallet, det ska vi vara tydliga med - ska du betala för det hos skolor som inte har det. Varför är det rimligt? Det är inte rimligt. Och hur är det med elevhälsa? Ju bättre elevhälsa du vill skapa för dina elever, desto mer ska du betala till någon annan som inte levererar det.

Det finns ingen annan marknad som fungerar så. Det är inte rimligt. Om Skanska får i uppdrag att bygga en motorväg och får 1 miljard per kilometer betalar vi väl inte NCC 1 miljard för att bygga en landsväg bredvid? Nej, vi betalar dem kanske 800 miljoner, för den är billigare att bygga. Varför ska vi just på skolmarknaden betala den där miljarden i stället? Det är inte rimligt!

Vi måste komma tillbaka till att man inte ska ha betalt för saker som man inte gör. Det gäller såväl skolan som alla andra områden. I dagsläget är det så att den som har ambitioner inte kan konkurrera med den som inte har det eftersom det blir för dyrt.

Med dagens resursmodell säkrar vi att vi har en resursfördelning som belönar låga ambitioner framför höga. Det kan inte vara en borgerlig skolpolitik! Vi har en vänster som är emot valfrihet ideologiskt. Vi är för valfrihet ideologiskt, och vi vill ha det. Men valfriheten måste göra att vi får en bra skolgång, inte en dålig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Så snälla, låt oss få saker att hända! Låt oss inte vänta en massa år. Om vi ska vänta på att en utredning som ännu inte är tillsatt först ska börja utreda tar det två år - jag tror att den senaste tog det - och sedan ska vi börja diskutera och därefter ska det läggas fram en proposition, och då blir det som förra gången: Den läggs precis före valet, och det blir en valfråga i stället för att lösa skolans problem.

Vi kan bättre, men då måste också regeringen börja kalla in oss andra partier och se till att saker händer. Och det, mina vänner, hoppas jag sker jättesnart.