Herr talman! Vi har att hantera Riksrevisionens rapport om skolpengen - effektivitet och konsekvenser.

Riksrevisionen har granskat regelverket för skolpengen till fristående skolor och konstaterar att de bestämmelser som avser ersättning till enskilda huvudmän för elever i grundskola i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola.

Regelverket är krångligt och otydligt, vilket medför svårigheter vid bedömning av ansökningar om nyetablering. Enligt dagens 30-åriga system finns möjlighet för Skolinspektionen att neka en ansökan om etablering av en ny skola, exempelvis om analysen visar att en nyetablering skulle medföra påtagligt negativa följder på lång sikt.

Riksrevisionen menar dock att reglernas otydlighet leder till en alldeles för snäv tillämpning av dessa möjligheter. Dessutom menar Riksrevisionen att nuvarande skolpengssystem medför svårigheter för såväl huvudmännens möjligheter att planera sin verksamhet som för stat och kommun att få till en effektiv resursfördelning.

Herr talman! När friskolereformen genomfördes 1992 av Bildtregeringen var målet att åstadkomma största möjliga frihet för barn och föräldrar att välja skola. Denna frihet skulle komma att innebära möjligheten att välja mellan det offentliga skolväsendet och fristående skolor men också att välja mellan en skola i den egna kommunen eller en skola i en annan kommun.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

I de principiella utgångspunkterna som redogjordes för i propositionen från 1992 står det bland annat att för att skapa realistiska möjligheter för föräldrar och elever att välja mellan kommunernas skolor och fristående skolor krävs att de som väljer en fristående skola tillförsäkras rätt till i allt väsentligt samma villkor och ekonomiska förutsättningar som de som väljer en kommunal skola.

Likvärdiga villkor, konstateras dock, innebär inte nödvändigtvis att varje skola ges samma ekonomiska stöd. Det offentliga stödet som tillfaller en skola måste utgå från vilket ansvar och åtagande skolan tar och fullgör. Detta står alltså i de principiella grunderna för den proposition som Carl Bildt lämnade till riksdagen att ta ställning till 1992.

Det är också utifrån dessa principer, herr talman, som Moderaterna tillsammans med övriga partier i regeringsunderlaget nu vill renovera det 30 år gamla friskolesystemet. Systemet ska självklart genomsyras av mångfald, kvalitet och likvärdighet. Det är också så vi säkrar valfriheten.

Under förra mandatperioden presenterade Moderaterna flera förslag för att skärpa systemet. Det kan väl behövas efter 30 år. Skärpt ägarprövning, kvalitetskrav vid vinst, möjlighet att kräva tillbaka skolpeng vid brott och fiffel och ökad tillsyn. Allt detta sa Socialdemokraterna nej till.

I Tidöavtalet presenterar vi ytterligare förslag om ekonomiska garantier, vinstförbud under första året och en sanktionstrappa vid kvalitetsbrister. Systemet är inte perfekt utan måste vårdas, och det handlar inte om positionsförflyttningar utan om långsiktigt ansvarstagande. Riksrevisionens rapport och åtgärder, som ska utredas, blir ytterligare ett steg i en klassisk moderat riktning om ordning på finanserna, som tidigare finansminister Anders Borg brukade säga.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)