Herr talman! Frågan om privata skolors rätt att ta ut vinst lever fortfarande i allra högsta grad. Men efter över ett decenniums kamp från Vänsterpartiets sida, då vi länge ensamma drivit frågan om ett vinstförbud, har skolbolagens förkämpar till slut, en efter en, långsamt retirerat. Det är sällan vi i dag hör höga politiska företrädare argumentera om vinstutdelningarnas förträfflighet som bevis för hur bra skolbolagen och friskolorna är. Det är väl möjligen en och annan sverigedemokrat som yrvaket tittar upp och uttrycker sitt helhjärtade stöd till skolbolagsjättarnas utsugning av våra skattemedel - till åhörarnas stora förvirring, ska tilläggas.

Vi ska dock inte tro att retoriken kring skolfrågan har fått den samlade högern att radikalt ändra inställning. Tvärtom är det snarare en fråga om att folkets vilja äntligen får genomslag, det vill säga folket som länge har varit massivt emot vinster i välfärden. Man anser helt enkelt att skattemedel ska gå till det de är avsedda för. Vänsterpartiet har länge menat att varje krona ska gå till barnen och till lärarna. Där gör våra skattepengar nytta, inte i ägarnas fickor.

Herr talman! Lojaliteten till kapitalet hos högerns företrädare finns dock kvar, även om det är retoriskt svårt för dem att motivera den. När det gäller vår skolminister har vi all anledning att fråga oss om det är svenska folket och eleverna hon i första hand företräder, eller om det är hennes gamla kompisar i skolbolagen. Det är kanske också därför regeringen väljer att förhala frågan om skolpengen in i det sista. Varför väljer annars regeringen att återigen utreda hela frågan om skolpengen, när det finns färdigutredda förslag att tillgå?

Från regeringen hör vi återigen samma gamla prat och ser lika lite verkstad som alltid. Är det för att skolbolagen in i det sista ska kunna mjölka folket på inbetalda skatter i så hög utsträckning som möjligt? Jag förväntar mig egentligen inte ett ärligt svar på den frågan, men jag vill vara tydlig med att vi alla ser vad det är som försiggår.

När det gäller skolpengens utformning anser Vänsterpartiet för övrigt att det bör införas ett system med klasspeng i stället för dagens ersättning per elev. Dagens modell premierar stora klasser, eller som skolbolagsmogulen Barbara Bergström själv uttrycker det: I ett system med skolpeng skapas överskott framför allt genom att vi kan fylla klasserna. Skolpengen för de sista två eleverna i en full klass är hög jämförd med marginalkostnaden för samma elever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Det här betyder i klarspråk att i en skola där klasserna är små, med många lärare, blir kostnaden per elev mycket högre än om det är stora klasser. Vi vet att det är ett sätt för privata skolbolag att tjäna pengar, då de kan ha färre anställd personal och större klasser - precis som Barbara Bergström själv erkänner.

Skolor med hög lärartäthet och mindre klasser missgynnas, likaså landsbygdsskolor och skolor med behov av mindre undervisningsgrupper. Om vi i stället inför ett system med klasspeng i kombination med en särskild ersättning som fördelas utifrån elevernas individuella behov, skulle alla skolor gynnas i slutändan.

Herr talman! Vänsterpartiet fortsätter att företräda den åsikt som en majoritet av svenska folket har - pengarna ska gå till barnen, till undervisningen, inte till privat vinst.

Slutligen, herr talman, vill jag bara återigen uttrycka att det är på tiden att vi en gång för alla kommer till rätta med de problem vi i dag ser i skolan. Tyvärr har högern i åratal blockerat alla möjligheter att stoppa läckaget och därmed dräneringen av svensk skola. Tyvärr verkar de heller inte i regeringsställning vilja göra något åt problemen, åtminstone inte på riktigt. Svensk skola och svenska folket förtjänar bättre.

Jag yrkar bifall till reservation 3.