Fru talman! I dag debatterar riksdagen det största säkerhetspolitiska beslutet i Sverige på årtionden, nämligen ett medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen, vanligtvis kallat Nato, genom att vi ansluter oss till Washingtonfördraget eller som det också kallas Atlantpakten.

Vänsterpartiet är emot ett svenskt medlemskap i Nato, och vi kommer att rösta nej i dagens omröstning.

Fru talman! Vi lever i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Det fruktansvärda kriget i Ukraina har visat med all önskvärd tydlighet att världen inte är så fredlig som vi hade önskat. Det är krig i vår närhet, och Ryssland är ett tydligt imperialistiskt land. Det finns därför stora behov av att vi bygger upp vårt eget totalförsvar, och Vänsterpartiet stöder därför de förstärkningar som görs av Sveriges militära och civila försvar.

Men Vänsterpartiet är alltså emot ett svenskt Natomedlemskap. Den svenska försvars- och säkerhetspolitiken ska utgå från en självständig analys och strategi som syftar till att skapa trygghet för Sverige och dess invånare. Vårt lands historia med mer än 200 år av fred är unik, och en av de viktigaste förklaringarna till detta är den militära alliansfriheten.

Sveriges försvars- och säkerhetspolitik bygger på att vi genom att inte ingå i militära allianser har bättre förutsättningar och möjligheter att skapa trygghet för befolkningen och hålla svenskt territorium utanför krig. Vi har hållit Sverige militärt alliansfritt och bevarat vårt militära självbestämmande just för att vi i ett sådant säkerhetspolitiskt läge vi nu ser ska kunna fatta självständiga beslut som gynnar svensk säkerhet och trygghet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Vänsterpartiet menar att ett svenskt medlemskap i militäralliansen Nato ökar risken för att Sverige dras in i krig och konflikter vi inte själva valt. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska beslutas i Sverige, i denna kammare, inte på Natos högkvarter i Bryssel, i Washington av USA:s president eller i Ankara av Turkiets president.

Fru talman! Det är på sin plats att i debatten säga några ord om processen fram till ett svenskt medlemskap i Nato. Vi som arbetar med försvars- och utrikespolitik har levt med frågan om Nato ganska länge. När Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina skedde för lite mer än ett år sedan förändrades debatten i grunden, och inte långt efter lämnade den dåvarande socialdemokratiska regeringen in en ansökan om Natomedlemskap.

Vänsterpartiet krävde en folkomröstning. Detta krav tyckte vi var helt rimligt med tanke på hur stort ett beslut att lämna alliansfriheten och gå med i en militär allians är och hur vi hanterade de stora besluten att gå med i EU och att inte gå med i EMU. Tyvärr ville inte de andra partierna fråga folket i denna fråga, vilket vi verkligen beklagar. Sådana här stora beslut ska föregås av en folkomröstning även i representativa demokratiska system.

Dessutom är det detta med förhandlingarna med Turkiet. Min partikamrat Håkan Svenneling gick igenom hur både den tidigare och nuvarande regeringen har förhandlat med despoten Erdogan och låtit det svenska Natomedlemskapet bli en del av turkisk inrikespolitik. Samtidigt har tryggheten hos kurder i Sverige har satts på spel när Turkiet har krävt helt orimliga utvisningar och dessutom inskränkningar i svensk yttrandefrihet. Processen som har föregått det svenska Natomedlemskapet kommer att skriva in sig i historieböckerna som något som sköttes väldigt dåligt.

Fru talman! Vänsterpartiet har framför allt två villkor för ett svenskt medlemskap: inga permanenta trupper eller baser på svensk mark och inga kärnvapen på svenskt territorium. Vi är mycket besvikna över att regeringen inte har velat sätta ned foten här. Har Sverige inte tydligt framfört detta inför medlemskapet blir det svårare att säga nej om och när sådana krav riktas till oss från de andra medlemsländerna.

Nato är officiellt en organisation där medlemsländerna har lika mycket makt och fattar beslut tillsammans på ett kollektivt, mellanstatligt sätt. Det låter bra. Varje medlemsstat kan, åtminstone teoretiskt, stoppa beslut.

Men Nato är både en politisk och en militär allians där förhandlingar sker mellan medlemsländerna, och i praktiken vet vi att Nato har en dominerande part: USA. USA:s militära kapacitet är Natos ryggrad. Ett medlemskap i Nato betyder oundvikligen att Sverige överlämnar en stor del av vår säkerhets- och försvarspolitik till USA. Med sin starka roll har USA ett stort inflytande att förmå andra länder att agera i enlighet med USA:s intressen inom organisationen. Vi vet att länder har kunnat kompensera låga försvarsutgifter med att vara lyhörda inför önskemål från de stora länderna i organisationen.

Vi vet också att spänningarna mellan USA och Kina ökar. USA utökar sina militära baser i Sydkinesiska havet samtidigt som Kina har planer på att mångdubbla antalet kärnvapen. Det skapar frågor och farhågor, bland annat om hur Natos ömsesidiga försvarsgarantier fungerar vid ett eventuellt angrepp mot amerikanska baser i Kinas närområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! Ett medlemskap i Nato kommer att kräva mycket av Försvarsmaktens personal, något som regeringen knappt nämner i sin proposition. Sverige beräknas behöva bidra med cirka 200 officerare till Natos olika staber, vilket är ett stort antal. Även om antalet studenter på officersutbildningen ökar för varje år kommer det att bli en stor utmaning att hitta och placera officerare på Natouppdrag, och det kommer med stor sannolikhet att kännas av inom Försvarsmakten. Den personal som placeras på längre uppdrag utomlands måste ges tillräckligt goda villkor för att placeringen inte ska upplevas som en alltför stor uppoffring för den enskilde och dennes familj. Här har regeringen och Försvarsmakten ett mycket stort ansvar för att se till att detta blir så bra som möjligt.

Fru talman! Slutligen ska jag säga några ord om den framtida förankringen i riksdagen av Sveriges Natopolitik och av vad Sverige kommer att göra i Nato. Regeringen berör i propositionen kraven på förankring i riksdagen och konstaterar att det kan göras på olika sätt men att det enda direkta kravet är information i Utrikesnämnden.

Vänsterpartiet menar att detta inte räcker för att riksdagens partier ska vara informerade om vad som planeras och beslutas inom Nato och om vilka ställningstaganden regeringen tänker ta. Regeringen och riksdagens utskott måste gemensamt hitta ett bra sätt att förankra Natopolitiken i utskotten kontinuerligt, inte bara årligen genom en skrivelse. Det är avgörande för den fortsatta folkliga förankringen av Sveriges försvars- och säkerhetspolitik att regeringen håller oss kontinuerligt uppdaterade om vad som händer i Nato.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 1, 2 och 3 och beklagar att vi nu är på väg att lämna vår långa historia av alliansfrihet bakom oss.

(Applåder)