Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Det är ett historiskt och nödvändigt beslut vi nu är på väg att fatta. Sverige lämnar 200 år av militär alliansfrihet och väljer att ansluta sig till en militärpolitisk allians. Rysslands förnyade, oprovocerade invasion av Ukraina den 24 februari i nådens år 2022 får omfattande konsekvenser för Europa, men inte bara för Europa utan för hela världsordningen.

Detta ställer höga krav på att den svenska försvarsförmågan ökar, och det behöver ske så snabbt som möjligt. Det görs främst genom att vi själva satsar och tar ansvar för vår egen försvarsförmåga. Samtidigt behöver vi också konstatera att inget ökar den svenska försvarsförmågan så snabbt som en anslutning till en militär allians som också backas upp av Europas demokratiska stormakter och inkluderar världens starkaste militära makt. Denna militära allians är Nato, och att vi mot bakgrund av den kraftigt ökade hotbilden från Ryssland tar beslutet att ansluta oss är att ta ansvar för vårt lands säkerhet i dag och i framtiden.

Herr talman! Att förutom det dagsaktuella perspektivet ha med sig det historiska är en nödvändighet när man tar så omfattande och genomgripande beslut som att söka medlemskap i en allians efter över 200 år av militär alliansfrihet. Historiens lärdomar får inte glömmas. Sedan kung Karl Johan våren 1812 gjorde sitt slutliga val har Sveriges inriktning varit militär alliansfrihet. När vi blickar tillbaka på denna period kan vi konstatera att det faktum att vårt land har varit förskonat från krigets fasor har varit det som skilt oss från de flesta andra stater. Denna politik har historiskt tjänat Sverige väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Det har dessutom funnits en total uppslutning bland riksdagspartierna bakom denna politik. Det har gällt under de båda världskrigen och under kalla kriget. Fram till 1999, då Liberalerna, dåvarande Folkpartiet, beslutade sig för att förorda ett svenskt Natomedlemskap, har det rått stor enighet bland riksdagens partier om denna för vårt land grundläggande fråga.

Men, herr talman, världen har kraftigt förändrats sedan 1800- och 1900-talen. Hotbilden från Ryssland har varit återkommande, men någon militär allians motsvarande dagens Nato har inte funnits historiskt.

På den europeiska kontinenten har Nato varit krigsavhållande. Natos utvidgning i Sveriges närområde har lett till att vi blivit säkrare.

Sverige har också sedan kalla krigets slut varit pådrivande i att gemensamt med våra grannländer säkra fred och säkerhet. Det har vi kunnat göra i en tid som de senaste 30 åren har präglats av fred i vårt närområde. Sverige har exempelvis varit med och konkret byggt upp Baltikums försvar genom att överföra mycket stora mängder krigsmateriel. Vi har samövat och utvecklat vårt partnerskap med Nato, och inte minst har vi verkat för militär samverkan med Finland som även går bortom fredstida förhållanden.

Herr talman! Sverigedemokraterna har varit och är ett parti som sätter Sveriges säkerhet främst. Sedan vårt riksdagsinträde har vi konstant verkat för ökade anslag till totalförsvaret, även under de svåra år då partier från höger till vänster såg försvaret som ett särintresse. Det är detta som är grunden i den krigsavhållande förmågan, och det är också en av de viktigaste komponenterna för att vara välkommen som medlem i Nato, allt enligt Washingtonfördragets tredje artikel.

Vi har noga övervägt alla möjligheter att stärka den svenska försvarsförmågan. I december 2020 röstade vi för att Sverige på samma sätt som Finland skulle införa en så kallad Natooption i vår säkerhetspolitik. Den dåvarande rödgröna regeringen valde dock att inte införa någon sådan option. I stället var Socialdemokraterna emot att ens diskutera ett framtida behov av Natomedlemskap. I stället för att underlätta Sveriges väg mot Nato försvårade socialdemokratin den då på flera sätt. Bland annat valde regeringen att låta Sverige bli observatör i FN:s kärnvapenförbudskonvention, TPNW, trots att konventionen går emot grunden i Natos avskräckningspolitik.

Under 2022, efter Rysslands storskaliga anfall mot Ukraina, drev vi på för att man skulle tillsätta en utredning för att undersöka möjligheterna till Natomedlemskap och konsekvenserna av detta. Den socialdemokratiska regeringen och dåvarande statsminister Magdalena Andersson, däremot, påpekade att ett Natomedlemskap för Sverige nu skulle destabilisera säkerhetsläget i Sveriges närområde. Till slut tillsatte regeringen ändå en parlamentarisk utredning som kunde publicera en rapport med en analys av säkerhetsläget och drog slutsatsen att Sverige bör gå med i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Sverigedemokraterna hade gärna sett en mer omfattande utredning och mer debatt kring Nato - det är sant. Men vi konstaterade också att läget försämrades snabbt och att möjligheten att lämna in en Natoansökan omgående behövde prioriteras. Samtidigt som analysen pågick begick Ryssland massakrer och folkrättsbrott i en omfattning som inte har skådats på många decennier i Europa.

Herr talman! Det gynnade Sveriges säkerhet att vi tillsammans med Finland kunde lämna in en Natoansökan i maj 2022 och att detta inte fördröjdes. Processen som sedan har följt har varit en av de snabbaste i Natos historia. Alla Natos medlemsstater utom två har i dagsläget ratificerat Sveriges ansökan.

Tyvärr är det nu mycket som talar för att Finland kommer att bli medlem av Nato före Sverige. Det är beklagligt om vi två broderfolk inte kan bli medlemmar i alliansen samtidigt. Ett finländskt Natomedlemskap kommer dock på avgörande punkter att gynna även Sverige, bland annat genom att Nato kan agera i krigstid även i Finland.

Medlemskapet i Nato ställer också krav på Sverige och Sveriges försvarsförmåga, vilket är positivt. I Nato kan man inte åka snålskjuts, utan det krävs att alla är med och bidrar. I dagsläget anpassas våra myndigheter och andra strukturer i ett arbete som är väldigt angeläget.

Herr talman! När Sverige går in i Nato är det mycket viktigt att vi gör det med ambitionen att bli en fullt integrerad del av alliansen och ställa upp på bland annat det som omnämns i den strategiska doktrinen. Det innebär att vi behöver ha ett 360-gradersperspektiv. Ryssland är självklart det dimensionerande hotet för svensk del, men vi måste också ha förmåga att möta hot i alla riktningar.

Nato framhåller, förutom den konventionella och nukleära avskräckningen, även robotförsvarsförmågan. Detta är tyvärr en förmåga vars betydelse under lång tid varit underskattad i svensk försvarsplanering. Men med en ökad spridning av teknologi för både massförstörelsevapen och långdistansrobotar finns ett behov av att gemensamt med Nato kunna bidra även till denna del och gemensamt bygga upp ett skydd för både Sverige och våra allierade. Även när det gäller förmågor såsom cyber och rymd är det viktigt att Sverige bidrar och integreras i Natos strukturer.

I Nato kommer vi att ha möjlighet till såväl nationell och bilateral som gemensam, kollektiv planering. Nato är inte ett överstatligt organ på samma vis som Europeiska unionen.

Herr talman! Avslutningsvis är det viktigt att konstatera att världen fundamentalt har förändrats. Att den skulle återgå till en mer regelbaserad världsordning är tyvärr inte sannolikt under den nära, överblickbara framtiden. Tyvärr ser det snarare ut som att utvecklingen är på väg åt andra hållet.

En geopolitiskt fragmenterad och uppdelad värld och en värld där styrka går före rätt är tyvärr en verklighet vi har att möta i många avseenden. I en sådan verklighet krävs en stärkt avhållande militär förmåga, och genom ett medlemskap i Nato kommer denna förmåga att öka, både för oss och för våra grannländer. Därför kommer Sverigedemokraterna att rösta för ett svenskt Natomedlemskap och de lagändringar som följer med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

I detta anförande instämde Yasmine Eriksson (SD).