Fru talman! Jag tackar ledamoten för följdfrågorna.

Låt mig börja med frågan som rör regelförenklingarna i stort kopplat till utredningen om mikroföretag och moderniserad bokföringslag. Det är rimligt att förvänta sig att vi återkommer vad gäller både regelförenklingar i stort, alltså raka lag- och regeländringar, och det processuella.

På flera områden ser vi att företagen tycker sig ha en förståelse för vad lagstiftningen stipulerar och vilka regler de har att förhålla sig till. Men även om de känner sig trygga med att de i slutändan får ett ja vågar de ändå inte ge sig i kast med olika frågor av rädsla för att processen är otydlig eller segdragen. Det handlar om att reglerna ska vara begripliga, tillämpbara och inte för många men också om hur processerna ser ut, som att veta var i systemet man hamnar, vart man ska vända sig, hur man anmäler olika delar av sin verksamhet och så vidare. Detta hänger ihop och påverkar varandra.

Mot bakgrund av detta finns det anledning att förvänta sig att regeringen återkommer i båda delarna. Huruvida vi delar upp det eller återkommer samlat är för tidigt att säga. Vi vill hålla tempot uppe, och jag delar ledamotens ambition och önskan att kunna sjösätta detta så tidigt som möjligt under mandatperioden så att det också ges möjlighet att få effekt.

Jag delar också ambitionen att få så brett stöd som möjligt. Många av riksdagens åtta partier säger ofta att regelbördan måste minskas, något som vi också kommer att höra mycket inför EU-valet nästa år. Men när det är dags att gå från ord till handling tar det ibland stopp. Regeringen ska försöka hålla högt tempo och hoppas sedan på brett stöd i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra frågan gällde implementeringsrådet - för nytillkomna i salen och kammaren ska sägas att vi diskuterar regelförenklingar för företagen. Jag har stora förhoppningar kring arbetet med implementeringsrådet, fru talman. Utgångspunkten relaterar mycket till EU-lagstiftningen, med tanke på att Sverige är nästan bäst i klassen - det vill säga i mitt tycke sämst i klassen - med det som ibland kallas gold-plating, nämligen att vi tar ett EU-regelverk och implementerar det till absolut max så att det blir som allra krångligast och blir en konkurrensnackdel för våra företag. Det måste vi sluta med!

Detta kommer att vara grunden för implementeringsrådet, men jag är öppen för ett bredare ansvar kring regelförenkling här och att vi ser till att implementeringsrådet också har möjlighet att ta ett bredare grepp om var de här frågorna prioriteras som helhet. Huruvida det är möjligt eller inte är också någonting som vi får anledning att återkomma till och som också är en del av beredningsarbetet.