Fru talman! Jag tackar åter för svaret från energi- och näringsministern.

Jag instämmer i ministerns generella inflygning på det näringspolitiska området. Detta område återfinns inte i Tidöavtalet som ett eget kapitel eller projekt. Här finns dock en relativ samsyn, och området hanteras inte minst inom ramarna för pågående budgetsamverkan.

En del av frågorna ligger dock utanför, och det är därför jag ställer dem i kammaren. Om en större förändring på regelförenklingsområdet ska kunna komma på plats krävs att initiativ tas under detta riksmöte, åtminstone att det görs en plan för verkställande under kommande år. Det vore olyckligt om sådant man hade kunnat ro i land under dessa fyra år inte hinns med. Ännu bättre vore förstås om effekten av förändringarna skulle hinna märkas i näringslivet innan vi går till val nästa gång.

Bland det som regeringen arbetar med, och som ministern belyste i sitt första svar, finns de remissynpunkter som har lämnats på förslagen i utredningsbetänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen. Det i utredningen, som är bred och stor, som är aktuellt i denna debatt går lite förenklat att sammanfatta som dels förslag om konkreta regelförenklingar, dels en mer systematisk översyn av regelprocessen i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår att regeringen nu analyserar remissvaren och utredningen i stort. Jag är nyfiken på om man avser att återkomma i båda frågor, det vill säga både konkreta regelförenklingar och det mer processorienterade? Blir det i så fall samlat, eller avser man att ta många tuggor av denna stora kaka?

Låt mig också ta upp det som var fokus för min andra interpellation, nämligen ett implementeringsråd. Även om ministern inte kan gå in i detalj står jag fri att resonera utifrån min ingång i frågan. Energi- och näringsministern kan sedan avgöra om hon vill kommentera det eller inte, men då har jag i alla fall fört fram min och Sverigedemokraternas syn på frågan.

Fru talman! Lite förenklat kan man tänka sig att ett implementeringsråd kan utformas på två sätt. Det ena blir just ett implementeringsråd som tar del av förslag från EU, värderar dem och sedan föreslår hur de kan implementeras i svensk rätt utan att överimplementeras och göra det krångligare än nödvändigt för dem som berörs av lagstiftningen. Det andra är ett bredare uppdrag där man kan likna rådet vid ett nav eller en hubb för regelförenklingsarbete även utöver implementering av EU-direktiv.

I sitt första svar sa Ebba Busch att regeringen aviserade inrättandet av ett implementeringsråd med målet att minska regelbördan för företag. Det låter bra, för det öppnar för ett bredare uppdrag för detta råd än att bara titta på EU-direktiven.

Sverigedemokraterna förespråkar den danska modellen. Implementeringsrådet har där haft ett brett uppdrag och jobbat systematiskt med regelförenklingsarbete i stort.

Fru talman! Jag har sagt vad jag tycker. Vi får se om ministern utvecklar regeringens åsikt.