Fru talman! Jag tackar statsrådet för det kompletterande svaret. Jag betvivlar inte för en sekund att det möte som hölls i januari var bra. Problemet är ju att mötet skedde efter att förändringarna i biståndet skett. Nedskärningarna var redan ett faktum. Det är helt tydligt att biståndsorganisationerna är missnöjda. Detta kan jag verkligen skriva under på efter att ha träffat en lång rad biståndsorganisationer. Det gäller bristen på kommunikation och information. Jag hoppas verkligen att det här kommer att bli bättre i framtiden.

Ministern säger att Sverige och världen står inför stora globala utmaningar och att mesta möjliga stöd ska ges till Ukraina. Jag håller verkligen med om vikten av att ge stöd till Ukraina i den besvärliga situation som man befinner sig i med krig. Men det får inte ske på bekostnad av fattiga utsatta människor i andra delar av världen. På sikt måste vi hitta additionella medel till stöd för Ukrainas återuppbyggnad som inte belastar det nuvarande biståndet. Det är väldigt svårt att förstå hur regeringen i det allvarliga läge världen nu befinner sig i väljer att skära ned på biståndet och lämna enprocentsmålet. Nu när världen ser ut som den gör borde man väl i stället åtminstone behålla biståndet på den tidigare nivån och stå fast vid enprocentsmålet.

Regeringen förändrar biståndet utan att ha gjort någon djupare analys av vad det kommer att innebära, som jag förstår det. Man skär ned på stödet till FN och kärnstödet. Man ska ha en inriktning mot handel och svenskt näringsliv samt migration. Men regeringen har tidigare aviserat att civilsamhällets organisationer ska få en större roll. Jag blir därför förvånad när regleringsbrevet kommer och det visar sig att samtliga anslag till civilsamhället minskar, i vissa fall drastiskt.

Särskilt hårt drabbas informationsverksamheten, som vi nu diskuterar. Man minskar från 155 till 20 miljoner. Det är alltså en enorm minskning, som slår väldigt hårt mot biståndsorganisationerna. Att det har ökat så mycket tidigare beror på att det funnits ett stort behov av denna ökning. Många människor i vårt land har en positiv syn på bistånd och vill gärna själva bidra. Då är det viktigt att man får kunskap om hur biståndet används och att det går till rätt saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I praktiken innebär nedskärningen av informationsstödet en direkt avveckling av en lång rad informationskanaler, vilket i sin tur minskar transparensen och kvaliteten i svenskt bistånd. Ett exempel är att Forum Civs digitala plattform Globalportalen hotas av nedstängning. Forum Civ är Sveriges största plattform för civilsamhället. Ett annat exempel är det praktikprogram som FUF, Föreningen för Utvecklingsfrågor, har för studenter som är intresserade av att arbeta med globala utvecklingsfrågor. Vidare kan jag nämna Utrikespolitiska Förbundets seminarier om globala utrikespolitiska frågor på universitet runt om i Sverige samt organisationen World's Children's Prize Foundation, som genom sitt skolprojekt nått fler än 692 000 elever i Sverige och engagerat dem för barns rättigheter i världen. Allt det här finansieras av informationsstöd och riskerar nu att läggas ned. Det är bara några få konkreta exempel. Listan kan göras jättelång.

Jag tycker fortfarande inte att jag har fått någon riktig analys av varför regeringen gör de här stora nedskärningarna och hur de drabbar biståndet på lång sikt. På vilket sätt kommer statsrådet att arbeta för att den omläggning av biståndet regeringen presenterar i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt? När kommer egentligen reformagendan för biståndet att presenteras? Finns det en tydlig tidsplan? Hur kommer förankringen att gå till?