Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig varför jag inte har konsulterat civilsamhällets biståndsaktörer inför förändringarna av biståndet. Vidare frågar hon om jag avser att öka dialogen med civilsamhället och i så fall på vilket sätt. Johnsson Fornarve frågar om jag och regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur det minskade informationsstödet kommer att påverka svenskt bistånd på längre sikt. Slutligen frågas också på vilket sätt jag kommer att arbeta för att den omläggning av biståndet som regeringen presenterat i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt.

Civilsamhällesorganisationerna i Sverige är en värdefull partner till regeringen dels som samtalspartner, dels och framför allt som samarbetspartner inom biståndet, som till stor del kanaliseras via svenska civilsamhällesorganisationer. En av civilsamhällets styrkor är att de ofta har en stark lokal förankring. Bland annat därför avser regeringen att öka andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället på platser där civilsamhället effektivt genomför prioriterad verksamhet. Det kan röra sig om både svenska organisationer och civilsamhällesorganisationer i andra länder.

En del av biståndet till svenska civilsamhällesorganisationer styrs genom strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället som har förlängts utan förändring av belopp jämfört med föregående år. Därutöver kan civilsamhället vara utförare av biståndsinsatser som finansieras av andra delar av biståndsbudgeten.

Det är principiellt viktigt att föra dialog med civilsamhället inför förändringar i biståndet som berör dem. Regeringen har en löpande dialog med organisationer i det civila samhället och avser även i fortsättningen att föra en regelbunden dialog i frågorna. Regeringen har förståelse för att neddragningen inom strategin för information och kommunikation påverkar organisationer i det civila samhället men anser att det svenska biståndet i högre utsträckning ska användas för att finansiera insatser utanför Sveriges gränser. Det är därför viktigt att kunna prioritera och att verksamheter har en bredd i sin finansiering för minskad sårbarhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige och världen står inför stora globala utmaningarna i dessa kristider, och vi måste rikta vår uppmärksamhet på det allvarliga världsläget. Därmed ser vi över inriktningen på det svenska biståndet, och främsta fokus för svensk utvecklingspolitik är att ge mesta möjliga stöd till Ukrainas regering och befolkning i deras kamp för demokrati och suveränitet samt i det omfattande återuppbyggnadsarbetet som väntar. Stödet handlar ytterst om att försvara demokratin och en regelbaserad världsordning.

Regeringen har föreslagit riksdagen en fast biståndsbudget för 2023-2025 om 56 miljarder per år. Därtill beslutas om ett maximalt tak för migrationsavräkningar på 8 procent. Därmed har vi skapat en grundmurad förutsägbarhet i biståndet för dessa år. Samtidigt ökar vi ambitionen för att göra det svenska biståndet mer långsiktigt, effektivt och transparent.

Regeringen riktar också om biståndet utifrån följande prioriteringar: Ukraina, humanitärt stöd, fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta och sårbara, stöd till demokratikämpar, ett utökat och fokuserat klimatbistånd samt stöd till kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Med en biståndsbudget på 56 miljarder kronor kommer Sverige fortsatt att vara en av världens mest generösa givare.