Fru talman! Jag ska börja med att svara precist och kort på ledamotens fråga och följdfrågor här i den andra omgången.
Jag sitter inte på underlag som gör att jag vågar uttala mig om detta, detta mot bakgrund av att det här inte har prövats. Vår lagstiftning har inte prövats ur de aspekterna på väldigt lång tid. Jag kan heller inte utesluta att det kan behövas ytterligare skärpningar någonstans. Intentionerna i dag är fullkomligt glasklara. Vid en första anblick kan man tänka att det torde räcka, men jag kan inte utesluta att man behöver göra en översyn med dessa glasögon, så att säga.
Jag skulle också kort vilja ta upp frågan om hur uran bryts i gruvor i dag. Sverige är fullkomligt beroende av den kärnkraft som vi har i dag. Det är välkänt att de fyra samarbetspartierna beklagar och många gånger också har pekat på de stora risker som kom med att lägga ned fyra fullt funktionsdugliga kärnkraftsreaktorer, som med det underhåll som krävs hade kunnat ha en längre livslängd. Vi har också pekat på allvaret med att projekteringarna för Ringhals 5 och 6 inte fullföljdes. Då hade vi varit åtta år in i dem. Nu märker framför allt svenska folket av de dramatiska konsekvenserna av att man har plockat bort den kärnkraften.
Men vi är en etablerad kärnkraftsnation. Vi ämnar utöka kärnkraftsinslaget i Sverige för att vi ska kunna möta det förväntade fördubblade elbehovet de kommande åren, och då behöver vi få uran någonstans ifrån. De största producenterna av uranmalm är Australien, Kazakstan, Kanada, Namibia och Niger, som tillsammans står för mer än 50 procent av världsproduktionen.
Inom Euratomsamarbetet finns Euratom Supply Agency, ESA, som hjälper till att koordinera medlemsstaternas inköp av uran, och det är på det sättet Sverige får sin tillgång. Bland de länder som fanns på inköpslistan 2021 återfinns Kanada, Namibia och Kazakstan, som jag nämnde tidigare, och i gruppen övriga länder återfinns främst Australien men även Ryssland, som många stater kraftigt har lyckats minska sin andel ifrån.
Flera av länderna har en helt annan syn på arbetsvillkor och helt andra förutsättningar för sin gruvbrytning och har inte, menar jag, etiskt försvarbart bruten uran. Här har det funnits ett enormt hyckleri från många partier i Sverige - att vi behöver ha kärnkraften och uran till denna kärnkraft men att vi inte vill ta ansvar för vilka länder uranet kommer ifrån.
Den politiken lägger vi långsamt men säkert om. Det är inte gjort i en handvändning. Men mot bakgrund av detta har vi i de fyra samarbetspartierna haft den grundhållning som vi har haft kring uranbrytning i Sverige när det tidigare har röstats om detta i kammaren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ämnar som sagt att återkomma i frågan.