Herr talman! En fråga som Jim Svensk Larm tog upp handlade om parterna. Myndigheterna som samverkar mot arbetslivskriminalitet har träffat en överenskommelse om partssamverkan med Svenskt Näringsliv och LO. Centralt beslutades att inrätta en nationell strategisk grupp bestående av representanter från båda organisationerna och de deltagande myndigheterna. Skatteverket är sammankallande. Myndigheterna och arbetsmarknadens parter har valt ut byggbranschen som en pilotbransch för samverkan, och här pågår arbete.
En av de frågor som lyfts fram inom partssamverkan och detta pilotprojekt är kommunernas möjlighet till strategisk styrning av sitt inköpsarbete för att motverka arbetslivskriminalitet.
Regeringen arbetar för att påskynda utvecklingen av en mer ändamålsenlig styrning och organisering av inköpsverksamheterna, bland annat genom uppdraget till Upphandlingsmyndigheten. Som jag sa i min inledning fick myndigheten i årets regleringsbrev ett treårigt uppdrag att särskilt fokusera på bygg- och anläggningssektorn när det gäller styrning och utveckling av inköpsarbetet.
Etableringen av arbetslivskriminalitetscenter kommer att fortsätta under 2023. Vi arbetar offensivt och förstärker offensiven mot kriminaliteten. Det är en viktig del i att ge arbetstagare ett socialt hållbart arbetsliv, och offensiven mot arbetskriminalitet på hemmaplan fortsätter därför. De nio myndigheter som samverkar i arbetet täcker många stora och viktiga samhällsfunktioner för att ta ett helhetsgrepp och ge ett helhetsperspektiv.
Ledamoten ställde åter frågan om sekretesslagstiftning. Vi är på gång att göra den både bredare och betydligt mer användbar, till skillnad från den förra regeringen. Ni hade makten i åtta år men står fortfarande här och pratar om det. Om det på allvar var en viktig prioritering hade vi kunnat förvänta oss lite högre framdrift i att få till ett system för det alla lyfter fram som det stora problemet: att olika myndigheter inte kan dela information när de ska jobba gemensamt för att trycka tillbaka grov organiserad brottslighet.
Så till frågan om regeringens utredning om skärpta villkor för arbetskraftsinvandring. Den 17 februari beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring. Syftet är dels att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring, dels att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Sverige ska värna och förbättra reglerna för kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring. För såväl seriösa företag som arbetstagare är det viktigt att kriminalitet och fusk som är kopplad till arbetskraftsinvandring bekämpas med full kraft, som min kollega migrationsministern sa när detta presenterades.
Leif Nysmed och andra intresserade kan ta del av detta tilläggsdirektiv. Det handlar inte om en schweizerost utan om att på allvar få bukt med problemet, inte bara med ord i riksdagens kammare utan också i handling i verksamheterna som jobbar med detta. De kommer att få betydligt bättre verktyg, vilket nu bereds i hög takt hos regeringen.