Herr talman! Statsrådet säger att regeringen har rivstartat. Med rivstart menas att man har rivit upp den utredning som skulle titta på arbetsmarknadsprövning för utländsk arbetskraft. I stället föreslås ett lönegolv.

Jag vill fråga statsrådet hur ett lönegolv som är fullt med undantag kommer att förhindra arbetslivskriminalitet. Som ombudsman på Byggnads, som jag nu är tjänstledig från, har jag sett - och jag ser fortfarande - hur utländska arbetstagare som suttit i en svår situation och inte varit fria har fått betala tillbaka stora delar av den lön som de har fått till arbetsgivaren efter att den har utbetalats för att det ska se bra ut på papperet när exempelvis Byggnads eller myndigheter gör kontroller.

Hur ska man kunna komma till rätta med detta med alla de undantag som kommer att finnas när det gäller det lönegolv som regeringens utredning ska ta fram? Regeringens utredning riskerar att bli ihåligare än en schweizerost, och jag hävdar att undantag är alla oseriösa företagares bästa vän.

Jag har i fyra år följt Ekobrottsmyndighetens granskning av ett stort svenskt byggföretag som har haft arbetskraft utan tillstånd att arbeta i Sverige. På grund av att det finns så många undantag har Ekobrottsmyndigheten haft problem att visa att dessa inte har haft denna rätt. Om till exempel en belarusisk arbetare är sambo med en EES-medborgare och denne EES-medborgare arbetar i Sverige får den belarusiske arbetaren följa med. Det är märkligt, och det är svårt att utreda i efterhand.

Kontroller är bra, men vi måste stoppa kriminaliteten innan den kommer in på arbetsplatsen. Då är möjligheten till arbetsmarknadsprövning för utländsk arbetskraft så himla viktig, och därför bli jag besviken när regeringen och SD tar bort denna möjlighet utan att ens utreda den. Hur svårt kan det vara att ta reda på hur det är och vilka fördelar och nackdelar det finns?

Återigen: Varför sviker regeringen och SD seriösa företag och ärliga löntagare i kampen mot arbetslivskriminaliteten?