Protokoll 2022/23:76 Torsdagen den 16 mars

/ (forts. från § 5) Äldreomsorg (forts. SoU22)
Anf. 129 Ulrika Westerlund (MP)

Herr talman! Det måste naturligtvis nämnas att i dag när vi har vår debatt om äldreomsorg och andra frågor som rör äldre har det gått bara två dagar sedan vi fick reda på att en av de allra tydligaste rösterna för äldres rättigheter har lämnat oss. Barbro Westerholms insatser på området kan förmodligen inte överskattas. För mig är det också tydligt att hon blev en så stark förespråkare för äldres rättigheter för att hon såg dem just som rättighetsfrågor. Rättighetsfrågor hade hon lång erfarenhet av att arbeta med, inte minst inom ett av de områden som ligger mig nära: hbtqi-rättigheterna.

Äldres situation är starkt kopplad till rättigheter. Behovet av äldreomsorg är inte statiskt, utan i vilken mån äldre behöver äldreomsorg hänger starkt samman med hur mycket vi möjliggör att vård- och omsorgsbehov kan skjutas upp genom till exempel olika förebyggande och hälsofrämjande insatser. Om och när omsorgsbehovet uppstår är det centralt att rättighetsperspektivet är styrande. Äldre ska kunna vara sig själva och leva sina liv som de själva vill långt upp i åren. När någon behöver och får insatser ska det kunna ske med den enskildes behov i fokus och med fast återkommande personal som har möjlighet att lära känna den som tar emot stödet.

Herr talman! Jag vill beröra tre områden i dag. Det är ett omfattande betänkande vi diskuterar. Jag vill nämna äldres rättigheter, personalens villkor och hälsoinsatser som förebygger dålig hälsa för äldre.

Miljöpartiet anser att det är oerhört centralt att arbetet mot åldersdiskriminering pågår kontinuerligt, på samma sätt som annat arbete mot diskriminering. I regeringen medverkade vi till att det i diskrimineringslagen finns krav på att alla arbetsgivare och utbildningsanordnare ska se till att aktiva åtgärder vidtas för att förebygga diskriminering gällande alla diskrimineringsgrunder. Vi anser att DO:s tillsyn av de aktiva åtgärder som vidtas för att förebygga åldersdiskriminering skulle behöva öka.

Den regering vi ingick i tillsatte också en utredning om en särskild äldreomsorgslag. Denna utredning har nu lämnat sitt betänkande. Syftet med utredningen var att det skulle ställas tydligare krav på vad äldreomsorg är och ska innebära. Vi hoppas verkligen att regeringen bereder utredningens förslag och de inkomna remissynpunkterna samt återkommer till riksdagen med ett förslag till ny lagstiftning under mandatperioden.

Vår medlemsorganisation för äldre, Gröna Seniorer, är positiv till att äldreomsorgen ska omfattas av en särskild lag. Detta bör stärka de äldres möjligheter att få rätt stöd och service. Gröna Seniorer ser positivt på lagens syfte att förtydliga äldreomsorgens definition, uppdrag, innehåll och möjlighet till nationell likvärdig kvalitet. Det förebyggande hälsofrämjande perspektivet är viktigt liksom rehabiliterande insatser samt att stödja funktioner och förmågor som finns hos den äldre.

Det finns dock förbättringspotential i det förslag som utredningen lämnade, påpekar också Gröna Seniorer. Bland annat hoppas man att begreppet skälig levnadsnivå i lagen ändras till god, i enlighet med definitionen i LSS. Det här är något som vi hoppas att regeringen kommer att se över.

Herr talman! Att personalen har tillräckligt bra villkor för att ha en chans att göra ett bra jobb är grundläggande. Som jag har nämnt i flera andra tidigare debatter vill Miljöpartiet prioritera en stor satsning på personalen i såväl hälso- och sjukvård som vård och omsorg. Vi vill se en permanent statlig satsning för stärkt arbetsmiljö och stärkta arbetsförhållanden med fokus på fler medarbetare och högre löner. Det krävs en ny konstruktion där staten tar ett permanent och stort ansvar för att bidra till bättre villkor för personalen i hälso- och sjukvården och i den kommunala vården och omsorgen.

Miljöpartiet var med om att driva igenom återhämtningsbonusen, som riktade sig till personalgrupper inom vården och äldreomsorgen. Bonusen ska ge möjlighet att utveckla nya arbetssätt för förbättrad arbetsmiljö. Syftet är att ta till vara på personalgruppers egna utvecklingsidéer och ge dem möjlighet att pröva dessa, inklusive att testa nya arbetstidsmodeller. Bland annat kan pengarna användas för att minska antalet ofrivilligt så kallade delade turer.

Jag vill också, som även tidigare talare har gjort, betona vikten av Äldreomsorgslyftet. Det handlar om kompetenshöjning och att det ska vara möjligt att både utbilda sig och vidareutbilda sig på betald arbetstid. Enligt Miljöpartiets uppfattning är det en viktig satsning som ger möjligheter till personal i äldreomsorgen inklusive första linjens chefer.

Herr talman! Slutligen vill jag säga något om det förebyggande arbetet för en bättre hälsa, vilket också är en viktig äldrepolitisk fråga. Miljöpartiet driver frågan om en folkhälsolag. Det måste bli tydligt hur samhället ska arbeta på olika nivåer för att främja hälsa och vilka som har ansvar för det. Vi vill se mer av olika typer av förebyggande arbete. Att satsa särskilt på hälsovårdsprogram för äldre, som inkluderar enligt expertmyndigheterna relevanta kostnadsfria vaccinationer och screeningar, är viktigt. Övre åldersgränser för olika cancerscreeningar kan också behöva ses över.

Miljöpartiet vill också att vi får ett system där hjälpmedel ska ingå i högkostnadsskyddet. I dagsläget ser det mycket olika ut i landet. En del typer av hjälpmedel kan lånas ut, men långt ifrån alltid. Med hjälpmedel kan man till exempel undvika skador och fall och skjuta upp ett mer omfattande stödbehov. Miljöpartiet vill också stärka samarbetet mellan äldrevård och sjukvård med målet att varje äldreboende ska ha tillgång till fast namngiven läkare.

Avslutningsvis vill också jag säga något om den rapport som Riksrevisionen presenterade i veckan där de har granskat statens arbete mot vårdskador och missförhållanden inom vård och omsorg av äldre. Slutsatserna är tydliga. Bland annat konstateras att arbetet med att förhindra vårdskador och missförhållanden kan förbättras i vård- och omsorgsverksamheter för äldre. Vårdskador och missförhållanden upptäcks inte alltid. Utredningar av vårdskador och missförhållanden har brister, och verksamheterna har svårt att ta fram rätt åtgärder som leder till förbättringar. Styrningen och uppföljningen av arbetet med att förhindra skadorna och missförhållanden bör stärkas.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat regeringen att stärka den nationella styrningen av kvalitet i omsorgen om äldre med målsättningen att minska antalet missförhållanden, exempelvis genom en nationell handlingsplan eller motsvarande. Miljöpartiet kommer att följa frågan mycket noga framöver.

Jag står självklart bakom samtliga av Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande vill jag yrka bifall till reservation 1 under punkt 1 om äldres rättigheter.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 mars.)