Protokoll 2022/23:76 Torsdagen den 16 mars

ärendedebatt / Militära frågor
Anf. 1 Lars Wistedt (SD)

Fru talman, ledamöter, medborgare och inte minst Föreningen HMS Hugins Vänner, som också är en viktig del av totalförsvaret!

I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande FöU4 Militära frågor. Eftersom jag börjar bli gammal och grå, och kanske lite glömsk, börjar jag med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i sin helhet och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! Flera viktiga och sakligt korrekta synpunkter och åsikter har tagits upp av motionärer från både Sverigedemokraterna och oppositionspartierna. Det vittnar om att alla tar Sveriges framtid och försvar på allvar, och det tycker vi är bra. Det måste få vara en fri och öppen debatt kring dessa frågor.

Mot bakgrund av det ryska kriget i Ukraina, som pågått sedan 2014, önskade motionärer från Sverigedemokraterna under allmänna motionstiden uppmärksamma att den svenska lagstiftningen behöver anpassas med hänsyn till de sätt som Ryssland uppträder på. Det utnyttjar vilseledande operationer i anfallet på Ukraina.

Vi kan till exempel ta ockupationen av Krim 2014 där det initialt var oklart vilka angriparna verkligen var, då de inte bar vedertagna uniformer eller andra uppenbara kännetecken. Detta fördröjde – och i vissa fall även förhindrade – ett tidskritiskt ingripande av det internationella samfundet. Putin kom undan med sin list, och plötsligt var Krim ockuperat.

På motsvarande sätt skedde det sedan i östra Ukraina, där beväpnade grupper utan tydlig tillhörighet dök upp och beredde väg för det som sedan blev de ryska ockupanterna.

Fru talman! Ryssland, och dess föregångare Sovjetunionen, har varit och är fortfarande världsledande när det gäller vilseledning, så kallad maskirovka.

Här handlar det om att utnyttja oppositionella personligheter, ideologiskt avvikande grupper etcetera för att planera och genomföra så kallade destabiliseringsoperationer.

Den här typen av fientlig verksamhet syftar till att paralysera och försena vårt beslutsfattande och införande av beredskapshöjande åtgärder så att man får höjd effekt genom sina andra militära operationer. Den här typen av vilseledningsoperationer har pågått under lång tid. Det började långt före andra världskriget, och det pågår fortfarande.

Man vill helt enkelt utnyttja en situation där vi inte vet om det är fred eller krig, om det är en stat, en terroristorganisation eller ett kriminellt gäng som gör någonting, eller om det helt enkelt handlar om en kombination av oförutsedda händelser och olyckor som gör att vi är i en svår situation.

Därför är vi i slutänden inte säkra på vilka lagrum som gäller och vilka åtgärder som vi i Sverige kan vidta. Det är vad som på fackspråk brukar kallas gråzonsproblematik, det vill säga att vi inte kan eller vågar fatta avgörande beslut i tid och att motståndaren därigenom får ett kritiskt övertag.

Fru talman! I de motioner som sverigedemokratiska företrädare lade fram under allmänna motionstiden återspeglas den allmänna oron att vår lagstiftning kanske inte är anpassad till dagens och inte till morgondagens säkerhetspolitiska situation och de metoder som framför allt Ryssland använder sig av.

Det gör det i Ukraina men även mot enskilda personer och oppositionella som är misshagliga för diktaturen. Jag kan ta som exempel Sergej Skripal, Aleksej Navalnyj, Anna Politkovskaja med flera.

Lagstiftning har ofta svårt att hänga med. Vi såg bara för någon vecka sedan problem med stelbent lagstiftning. Det framgick inte minst av den så kallade snippadomen.

Det är alltså med den oron i botten som motionerna lades fram. Det var inte för att skapa någon form av militärdiktatur, om nu någon skulle tro det. Tvärtom anser Sverigedemokraterna att friheten och demokratin är värda att försvara med alla till buds stående medel.

Fru talman! Vi har nu efter dialog med våra samarbetspartier i regeringen fått till en bra och tydlig redogörelse för hur regeringen avser att arbeta för komma till rätta med gråzonsproblematiken och vägen framåt. Vi vet också att den pågående Försvarsberedningen kommer att titta på det, behandla det i sitt kommande arbete och föreslå åtgärder.

På motsvarande sätt har vi även fått betryggande information om hur regeringen avser att gå vidare för att förenkla regelverk, processer etcetera för att Försvarsmakten ska kunna intensifiera sin övningsverksamhet. Det gäller inte minst sett till kraven på olika tillstånd som krävs.

Vi är därför nöjda med försvarsutskottets betänkande. Jag yrkar därför återigen bifall till utskottets förslag i betänkandet i sin helhet.

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).