STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Jag står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 11.

Langt bort i helvitta,langt nol i väladrar ja mitt dragspelför värken i själa.

Bälgen ä sprucken.Å sprucken ä själa.Langt nol i helvitta.Langt bort i väla.

För ungefär ett år sedan satt jag vid ett köksbord hemma hos Anders Andersson. Han bor i Svanabyn, som ligger utanför Dorotea i inlandet. Vi drack kaffe, åt hans goda doroteakaka och pratade om problem med plogningen av enskilda vägar. Mitt i en mening citerade Anders precis detta. Det är en dikt av en skald som heter Helmer Grundström, en norrländsk arbetarförfattare och naturskildrare som växte upp i en torparstuga i området.

Anders sa också att orsaken till bristen på samhällsservice är att man inte har några pengar i kommunen och att det finns för lite pengar till de enskilda vägsamfälligheterna. Det var därför han tyckte att orden i dikten passade så bra. Svanabyn, Dorotea och Vilhelmina kanske av vissa anses som väldigt "langt bort i väla".

Han ringde mig för att vi skulle prata om den här problematiken, och det var precis därför jag var där. Medan han sörplade på det varma kaffet i de vackra blåvita kopparna fick jag också höra hur situationen såg ut i hans by. Där bor det ungefär 15 personer. Tidigare hade en äldre man plogat vägen med sin traktor, men han orkade inte längre.

Problemet i dag är att få tag i entreprenörer som kan åka dit och ploga vägen. Det är inte så att det bara dräller av snöröjare i området. De kanske måste köra flera mil för att över huvud taget ta sig dit och kunna snöröja vägen. Då kan ni förstå vad framkörningsavgiften blir - det är tusentals kronor. Att gå till kommunen och fråga om extra stöd går heller inte. De här småkommunerna har knappt råd att betala löpande räkningar i slutet av månaden som det är.

För några år sedan träffade jag ett kommunalråd från en av inlandskommunerna i Västerbotten, närmare bestämt Dorotea - ni vet de som har högst kommunalskatt i hela landet. Han berättade att det var otroligt tufft med ekonomin för kommunen och att han i slutet av månaden hade väldigt svårt att sova då han inte visste om pengarna skulle räcka till räkningarna. Det innebär att man kanske inte alltid kan upprätthålla liknande samhällsservice som många andra tar för given, som plogade vägar eller tänd gatubelysning.

Vad ska man då göra för att locka fler människor att flytta till kommunen? Man kan knappast höja kommunalskatten ännu mer. Man har ju Sveriges högsta. Det kommer inte heller att få fler företag att vilja etablera sig där. Så vad ska man göra? Detta är ett reellt problem som små kommuner i Sverige i dag ser, inte minst i norr där de stora avstånden finns och där det är långt till närmaste arbetsmarknad. Därför vill vi i Centerpartiet göra någonting åt det kommunala skatteutjämningssystemet som helhet. Genom åren har man gjort något åt delar men inte helheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Som kanske inte så många vet tillkom detta skatteutjämningssystem redan på 60-talet. Det var för att utjämna skillnader mellan stad och land. Så långt så gott. Men i dag går den största delen av penningpåsen i utjämningssystemet till storstadsregioner, inte till landsbygden. I en del fall har det också blivit en budgetregulator för vissa kommuner. I systemet finns nämligen i dag inget incitament för att jobba hårdare med utmaningarna eftersom pengarna kommer i alla fall.

Visst finns det stora utmaningar även i storstadsområden. Men man har någonting som mindre kommuner i glesbygdsområden inte har: närhet till arbetsmarknad, tillgång till arbetskraft med mera.

Herr talman! Jag vet att det finns en kommitté som tittar på det kommunala skatteutjämningssystemet. Jag hoppas att man ser att det måste förändras i sin helhet och att man ser de små kommunernas och våra landsbygders utmaningar med att få ekonomin att gå ihop. Vi vet ju att lösningen för små inlandskommuner med stora avstånd knappast är sammanslagning. Flera tomma penningpåsar blir inte en full påse för att man slår ihop dem.

Herr talman! En annan möjlighet för att ge framtidstro och öka utbyggnaden av den förnybara energin är att låta fastighetsskatten för vatten- och vindkraft gå tillbaka till lokalsamhället. Jag vet att det finns vissa i denna kammare som tycker att det är en väldigt dålig idé, men Centerpartiet tycker att det är en mycket bra idé. Detta har vi också drivit i decennier.

Jag ska ta ett exempel. Jokkmokk i Norrbotten är en av de kommuner i Sverige som levererar mest energi till vårt land. Men vad får man tillbaka? Ja, inte särskilt många arbetstillfällen i alla fall. Dessutom har man knappt pengar att betala sina räkningar med vid månadens slut. I stället får man många gånger gå med mössan i hand till staten och be om allmosor.

Detta är ingenting som man skulle behöva göra. Skulle Jokkmokk och andra vattenkraftskommuner få tillbaka en del av fastighetsskatten skulle man kunna planera för sin framtid på ett helt annat sätt. Man skulle också kunna se med tillförsikt på tillväxt. Det om någonting vore väl en bra idé att fundera vidare på.

En annan möjlighet är att de som uppför vindkraft också får ersättning från fastighetsskatten. I Finland gör man just detta. Det har inneburit att det är många finska kommuner som tävlar om etableringar, då de får någonting tillbaka samtidigt som man ökar tillgången på förnybar energi. Det kan förbättra ekonomin, och man får en framtidstro.

Herr talman! Jag skulle också vilja säga lite grann om det gröna avdraget, som Centerpartiet har drivit igenom. Det innebär en skattereduktion för arbete och material vid installation av grön teknik, och det måste sägas ha varit framgångsrikt. Privatpersoner kan nu enklare vara med och bidra till omställningen genom att investera i teknik som sänker det egna hushållets koldioxidavtryck. Vi vill dock att det gröna avdraget ska breddas för att påskynda omställningen och inkludera saker som investeringar i solvärme, energieffektiviseringsåtgärder, vattensnåla produkter, smarta hem-applikationer och konvertering av bilar till gas eller etanol.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Jag skulle vilja ta ett exempel som är väldigt aktuellt på landsbygden där jag bor, och säkert på många andra ställen runt om i Sverige, nämligen att man behöver byta enskilda brunnar. När jag flyttade till mitt hus var inte det första jag gjorde att springa och titta hur brunnen såg ut. När man sedan blev uppmärksam på det var det nästan pinsamt - det var väl en gammal oljecistern, tror jag. Så ser det ut på många ställen. Grannen hade bara ett enkelt cementrör i backen, utan botten.

Det är klart att man med tanke på övergödningen måste byta ut dessa för miljöns skull. Utmaningen är att det är väldigt kostsamt. Den som har en tjock plånbok kan betala för det. För min del blev det 70 000 kronor. För en del andra blir det över 100 000 kronor. Om man är ensamstående, kanske har en pension som man lever på, och ett byte av brunn kostar mer än själva husets värde förstår ni själva att det är lite svårt att gå till banken och låna pengar till en sådan investering.

Därför behöver vi hjälpa till med ett grönt avdrag så att fler kan göra exempelvis denna investering. Dessutom vet vi att det kommer att bli höga elpriser även i slutet av detta år och i början av nästa, under de kalla vintermånaderna. Då behöver vi kanske fler lösningar än enbart ett ökat stöd för solpaneler. Det är också bra, och regeringen har också med det i sin budget. Men vi önskar att det skulle vara betydligt mer.

Herr talman! Nu ser jag att jag har pratat väldigt länge. Jag har egentligen mer att säga, men eftersom det finns fler som väntar i kammaren - jag tror att det är justitieutskottet som är på plats - kommer jag att avsluta med att bara säga några ord om landsbygdsavdraget. Det får bli mycket landsbygd i dag, men det anstår väl ändå en centerpartist.

Skattepolitiken ska användas som redskap för att vara tillväxtskapande i hela landet. Kommuner med sviktande beskattningsunderlag som varit tvungna att höja skatten för att finansiera välfärden ska inte ha det som enda lösning. Den genomsnittliga kommunala skattesatsen för kommuner i norra Sverige är som sagt hög. Den ligger i dag på nästan 34 procent. Dorotea ligger absolut högst. Det kan jämföras med strax under 30 procent i Stockholm och cirka 32 procent för riket.

Den här utvecklingen leder inte bara till att landsbygden försätts i ett ekonomiskt underläge. Den utgör också en djup strukturell orättvisa. Landsbygdsbor har rätt till vård, skola, omsorg, trygghet och infrastruktur likvärdiga alla andras.

Landsbygdsbor bör också ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. I samband med budgetpropositionen för 2020 beslutades att utjämna denna skatteklyfta genom ett landsbygdsavdrag. Det vill vi ska fortsätta. Därför riktar jag en liten uppmaning till sittande regering om att gärna se över att öka landsbygdsavdraget. Det behövs.