Herr talman! Jag vill börja med att uttrycka mitt varma deltagande till alla som kände Barbro Westerholm. Jag var själv inte en av dem, och vi träffades aldrig. Men jag och många med mig hyser den största respekt för Westerholms enorma gärning i denna kammare för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

Herr talman! Jag går vidare till debatten. Vi befinner oss just nu i ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. Många har svårt att få ekonomin att gå ihop. Välling och blöjor finns bland de varor som ökat mest i pris. Var tredje person, ofta en kvinna, som arbetar i butik har en faktisk inkomst som ligger under fattigdomsgränsen. Deltider, hyvling, låg lön och timanställningar gör att arbetarkvinnor nu är i en särskilt utsatt situation.

I detta läge lägger regeringen 13 miljarder kronor på att sänka skatten för höginkomsttagare. Sedan säger man åt folk att leta låga priser på mat - som om det vore en sensationell nyhet. Från att ha viftat med den där falukorven till att säga bit ihop är steget långt, men detta steg har partier i vår regering tagit.

Herr talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande om inkomstskatt. Förslagen som behandlas är riksdagsledamöternas och inkom under allmänna motionstiden.

Grunden för den socialdemokratiska skattepolitiken är att finansiera landets välfärd och skapa en mer rättvis fördelning av samhällets välstånd. "Skatterna och avgifterna har varit de instrument med vilkas hjälp vi kunnat förvandla vårt land från ett privilegiesamhälle till en välfärdsstat byggd på solidaritetens och gemenskapens principer." Så står det att läsa i en socialdemokratisk riksdagsmotion av Olof Palme, Lena Hjelm-Wallén, Ingvar Carlsson med flera från 1978.

Herr talman! Det finns personer som frågar sig, och jag ber om ursäkt för språket, vad fan man får för pengarna. Svaret är väldigt enkelt. Man får ett värdigare och mer rättvist samhälle. Man får också ett friare samhälle, för i de länder där välfärden är begränsad och klassklyftorna enorma blir inte heller den med hög inkomst fri. Fattigdomen eskalerar och tvingar in de förvisso flådiga villorna bakom stängsel och väktare. Jag vet inte hur kul det är.

Skatt är välfärd. Skatt är undersköterskan på boendet, frukosten på förskolan och barnmorskan som förlöser våra barn. Skatt är höftledsoperationer, nationella prov och skolskjuts. Vi får tillbaka många gånger mer än det vi betalar in. Alla medborgare mår bra av att bo i ett samhälle där också folk med låga inkomster har självklar tillgång till vård, skola och omsorg. Det blir ett tryggare samhälle då.

När vi bevittnar dålig arbetsmiljö inom vården eller skolan måste vi koppla ihop det med skatt. Skattesänkningar leder till nedskärningar. Jag kan förstå att det finns personer som undrar varför man ska betala mer skatt på inkomst av lön än på avkastning av kapital. Varför ska kassörskan på Willys betala en större andel av sin lön i skatt än vad Willys ägare gör? Det går faktiskt inte ihop. Det finns många fler liknande exempel. Vi skulle därför behöva genomföra en skattereform för att komma åt detta och göra systemet mer begripligt, enhetligt och rättvist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Angående frågan om skatt för pensionärer som är födda 1957 är det uppenbart att många inte varit tillräckligt informerade om ändringarna som presenterades 2017. Det är ett problem oavsett var man står i sak.

Frågan måste nu ställas till regeringen eftersom det är den som sitter på verktygen. Det är regeringen som kan och måste analysera situationen och komma med förslag. Vi socialdemokrater har meddelat att vi kommer att agera konstruktivt om och när det sker.

Så till frågan om skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Åt den som har ska vara givet, verkar vara högerpartiernas melodi - till exempel fick en enda person över 700 000 kronor i elstöd. Man kan fundera på om regeringens prioritering är rimlig. Det tycker inte vi. Vi menar att de 13 miljarderna i skattesänkning hade behövts till barnfamiljer och välfärd. Men vårt budgetförslag vann som bekant inte, och vi värnar den sammanhållna budgetprocessen.

Jag yrkar bifall till reservation 13 om avdrag för fackföreningsavgiften. Staten ska inte aktivt ge fördelar till den ena parten på arbetsmarknaden som den andra inte får. Men så är det tyvärr i dag. Företag får dra av sina serviceavgifter för deltagande i arbetsgivarorganisationer och för konfliktfonder som de bygger upp. Medlemmar i facket får dock inte dra av för sina medlemsavgifter.

Med förvånande rapphet har borgerliga majoriteter avskaffat denna avdragsrätt, till nackdel för löntagarna, så snart de har haft chansen, först 2007 och sedan 2019. Man kan fråga sig varför. Är man inte nöjd med den svenska modellen? Varför vill man gynna den ena parten framför den andra? Jag låter det vara osagt, men vi från Socialdemokraterna är tydliga med var vi står: Avdragsrätten för fackföreningsavgiften måste återinföras.

Vi vill även att skillnaden i beskattning mellan sjuk- och aktivitetsersättning och arbetsinkomst tas bort i samtliga inkomstintervall. Därför yrkar jag också bifall till reservation nummer 1.

(Applåder)