Fru talman! För de flesta av oss går ord att sätta in i ett sammanhang. När vi hör ord som "arg", "ledsen", "glad" och "kärlek" förstår vi inte bara deras sanna betydelse utan känner också vad de innebär. Vi kan förstå hur man mår och vilka ansiktsuttryck orden skulle gestaltas av. Tack vare den förståelsen går dessa uttryck att förstå även på andra språk. När vi hör orden "angry", "sad", "happy" eller "love" på engelska är det inte bara ordens verkliga mening vi förstår, utan vi har också möjlighet att sätta in dem i ett sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dock kan man inte ta för givet att alla barn alltid har denna förståelse. Låt mig ge ett exempel. Innan jag 2014 blev riksdagsledamot jobbade jag som lärare i min hemkommun Hässleholm. I en av klasserna hade jag en elev som talade flytande svenska. Faktum var att de flesta av oss många gånger glömde att den här eleven talade ett annat språk hemma.

Det ändrades när vi från skolans sida på grund av upprepade incidenter var tvungna att kalla elevens föräldrar till ett samtal där det visade sig behövas tolk eftersom varken mamman eller pappan hade tillräckliga kunskaper i svenska. Det var först under det samtalet som jag förstod att eleven inte hade förmågan att uttrycka känslor, vare sig på svenska eller på sitt hemspråk. Orden fanns där rent språkligt, men eleven kunde inte sätta in dem i ett sammanhang eller förstå innebörden av dem.

Modersmålsundervisningen i Sverige tjänar ett mycket högre syfte än att bara ge barn och unga verktyg till att kommunicera rent språkligt. Undervisningen har stor betydelse för såväl individen som skolan och samhället.

Fru talman! Genom Nationellt centrum för svenska som andraspråk går det att ta del av forskning som visar att den som enbart talar ett språk hemma inte automatiskt utvecklar färdigheter i språket, tillägnar sig kulturen eller skaffar sig förståelse av modersmålet. Dessutom visar forskningen att läsfärdigheter utvecklas i modersmålsundervisningen trots modersmålsämnets begränsade undervisningstid, vilket indikerar att ytterligare lärande skulle möjliggöras med ett utökat utrymme för ämnet.

Även Institutet för språk och folkminnen pekar tydligt på forskning som visar vilken stor betydelse modersmålsundervisning har för utvecklingen av ett barns identitet, begreppsutveckling och språk. Därmed visar man också att även om barn till exempel kan beskriva vad de ser i ett rum eller konkreta händelser, kan de ha svårt att förklara abstrakta företeelser eller upplevelser utanför vardagen.

Av statsrådets svar förstår jag att regeringen bland annat menar att det finns för få studier av den svenska modersmålsundervisningen och att det finns behov av mer kunskap. Må så vara, fru talman, men det finns faktiskt internationell forskning som tydligt visar hur viktig modersmålsundervisningen är för övriga utbildningsresultat. Det borde vara tillräckligt.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till statsrådet: Hur ser statsrådet på modersmålsundervisningen i allmänhet? Om utredningen visar på ett större behov av modersmålsundervisning, är då regeringen beredd att titta på det?