Fru talman! En utredning av modersmålsundervisningen behövs. Det ska enligt Tidöavtalet vara en förutsättningslös utredning. Men en förutsättningslös utredning måste kunna landa i det den kommer fram till, även att modersmålsundervisningen ska avvecklas. Annars är den inte förutsättningslös.

Tyvärr kommer utredningen inte att kunna vila på någon vetenskaplig grund, vad jag kan se. I går läste jag återigen en massa rapporter om vad man har forskat på när det gäller modersmålsundervisning. Tvärtemot vad många säger finns det ingen riktig vetenskaplig grund när det gäller effekterna av modersmålsundervisning. Det finns en allmän uppfattning, en diskurs, om att det är jättebra och främjar svenska språket och möjligtvis integrationen. Men det finns faktiskt ingen forskning på området som verkligen visar det. Det är någon allmän välvilja som ligger bakom.

Det är bra med modersmålsundervisning ur vissa synvinklar. Det är inte fel. Det är absolut jättebra att elever, barn, lär sig sitt modersmål. Men vi måste fråga oss vad som är statens och kommunernas uppgifter och vad de mäktar med. I utanförskapsområdena har vi redan i dag stora problem. Vi har också problem med språkkunskaperna, vilket ger effekter på betygen.

I går tittade jag som sagt på olika rapporter. Jag ska klargöra vad jag hittade. I en rapport, Modersmålsundervisningen - en forskningsöversikt av Veli Tuomela, står det på sidan 40: "Jag har inte kunnat finna en enda studie som jämför utvecklingen av modersmålskunskaper hos elever i svensk klass som å ena sidan deltar i modersmålsundervisning, och å andra sidan ej deltar i denna undervisning." Om man ska göra en riktig forskningsundersökning måste man göra på det viset.

Jag kommer från Botkyrka, en kommun med väldigt hög andel invandrare och personer med utländsk bakgrund. När jag går på Ica hör jag att de flesta barn där pratar sitt modersmål flytande. De lär sig det i hemmet. Samtidigt kanske många av dem pratar stapplande svenska. Det är svenskundervisning som behövs. Modersmålet lär sig barn i den åldern per automatik i och med att det pratas i hemmet.

Är det då värt de pengar det kostar för en timmes undervisning i veckan? Det får utredningen visa. Min fråga till statsrådet är vad hon anser om detta. Om man byter ut hemspråksundervisningen mot till exempel svenskundervisning, som ligger närmast till hands, skulle det kanske få bättre effekt när det gäller skolgång och svenskkunskaper och i förlängningen betyg.