Fru talman! Låt mig först och främst tacka ministern för det svar hon nyss gav på Linus Skölds interpellation. Jag vill även tacka Linus Sköld för att han lyft upp denna viktiga fråga och för att han med interpellationen tydliggör behovet av att utreda modersmålsundervisningen närmare. Även om det kanske inte var Linus Skölds syfte har frågeställningen i sig bidragit till många nya tänkbara ingångar för en kommande utredning.

Låt oss sätta frågan i en historisk kontext. När modersmålsundervisning infördes på 70-talet var det främsta syftet att underlätta återvandringen till det gamla landet. Eleverna skulle enligt propositionen ges reella förutsättningar att bibehålla det egna språket, att utöva kulturell egenverksamhet och att upprätthålla kontakt med ursprungslandet.

Då, 1975, hade cirka 5 procent av befolkningen utländsk bakgrund. I dag är 20 procent av befolkningen födda utomlands, och fler än så har utländsk bakgrund. Av dagens skolelever är 300 000 berättigade till modersmålsundervisning. Det är närmare en tredjedel av alla elever. Det är helt annorlunda mot hur det var i mitten av 70-talet.

Dessutom kostar modersmålsundervisningen mycket pengar. Även om man inte kan få en exakt siffra har man uppskattat det till 1,5 miljarder baserat på att det av 300 000 berättigade är 180 000 som följer modersmålsundervisningen. Om alla som är berättigade skulle utnyttja möjligheten skulle det kosta 2 miljarder. Det är mer än vi satsar på lärarfortbildning.

Dessutom ligger dagens modersmålsundervisning inte heller i linje med den utveckling vi ser i andra delar i samhället, som skärpta krav på kunskaper i svenska språket, skärpt asyl- och invandringspolitik, ökade krav för medborgarskap och så vidare. Att i det läget hålla fast vid en 70talskonstruktion som värnar multikulturalism snarare än integration känns märkligt.

Trots detta har vi inte haft en seriös politisk granskning av modersmålsundervisningen och dess effekter, utan verksamheten har bara byggts ut och fått fortsätta verka.

Sverigedemokraterna har inga synpunkter på att människor lär sig sitt modersmål. Men det är rimligt att fråga sig om det ska ske genom en skattefinansierad form i skolans regi eller om det i likhet med vad som gäller i de flesta andra länder är något som föräldrarna eller familjen i övrigt ska ombesörja. I grunden handlar det om huruvida den lagstadgade skyldigheten att anordna modersmålsundervisning snarare kan ha en negativ inverkan på kunskapsutvecklingen i svenska språket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi anser också att modersmålsundervisningen måste ställas i relation till ökad undervisning i svenska språket som alternativ. Detta ser vi fram emot att få belyst.