Fru talman! Språket är en förutsättning för allt lärande. Den som har ett rikt språk har rika möjligheter att lyckas i skolan. Det krävs språklig färdighet för att benämna saker i sin omgivning, abstrahera och reflektera, vinna nya insikter och visa för andra vad man kan. Den som har orden har möjligheten. Den som saknar dem är hopplöst efter. Därför är språkutveckling otroligt viktigt för elevers kunskapsresultat.

Den som invandrar till Sverige under skolgången har det såklart svårt inledningsvis. Undervisningsspråket måste erövras, och det är en relativt långsam process. Därför är det stor skillnad mellan nyinvandrade elevers kunskapsresultat och svenskfödda elevers kunskapsresultat. Men det är med invandrade elever som det är med svenskfödda elever: Familjebakgrunden slår igenom. För elever som gått fyra år eller längre i den svenska skolan har den utländska bakgrunden inte längre någon signifikant betydelse för resultaten. I stället märks familjens socioekonomi.

Elever med föräldrar som har lång utbildning presterar i genomsnitt bättre, oavsett om de är svenskfödda eller har invandrat under skoltiden. En stor del av orsaken är språket. Den som har ett rikt modersmål har lättare att tillägna sig ett rikt andraspråk. För att låna tidigare statssekreterare Erik Nilssons allegori: Den som har ett språkligt kapital kan med relativ enkelhet växla det till olika språkliga valutor.

Att bygga det språkliga kapitalet är mödosamt och det viktigaste. Det finns alltså goda skäl att se till att elever som har ett annat modersmål får fortsätta utvecklas i det. Det ger eleven möjlighet att tillägna sig ämnesinnehåll på sitt modersmål, trots att hon ännu inte har tillräckligt bra skolsvenska. All forskning talar dessutom för att det stöder språkinlärningen i andraspråket, i vårt fall svenska.

Språk är också intimt förknippat med vår identitet. Att veta vem jag är och var jag kommer från är en bra grund för god självkänsla. Den som har god självkänsla har bättre förutsättningar att känna sig trygg i olika livssituationer. Och den som känner sig trygg har större möjligheter att lyckas i skolan eller i livet. Det finns alltså goda skäl att understödja elevers språkutveckling i modersmålet som ett led i att stödja deras förståelse av sig själva och utveckling av den egna identiteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att se till att elever i den svenska skolan får möjlighet att utvecklas i sitt modersmål är alltså en bra idé för elevers identitetsskapande, lärande och utveckling i både ämnesinnehåll och andraspråksinlärning.

I sitt svar här i dag säger ministern att Tidöavtalet inte innehåller några förslag om att avveckla modersmålsundervisningen. Men att ge en utredning i uppdrag att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller kunskapsutveckling i svenska språket bygger på ett antagande om att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers andraspråksinlärning.

Därför har jag två mycket enkla frågor till ministern. Hon kan egentligen svara bara ja eller nej på dem. Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag motverkar integration? Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket? Ja eller nej?