Fru talman! Jag tror att man framtidsmässigt ska räkna med att vi, framför allt i Arktisområdet och på Kolahalvön, kommer att få se fler ryska soldater, flyg och stridsvagnar och över huvud taget mer militär aktivitet från den staten.

Man har också ambitioner när det gäller Nordostpassagen. I strid med internationell sjölag vill man kontrollera Nordostpassagen, vem som ska få nyttja den och hur det ska ske. Detta tycker jag är värt att notera, för om internationell sjölag inte gäller blir det ju så att man hittar ett system där länderna bestämmer själva, vilket kommer att bli ett stort ingrepp i rörelsefriheten.

I sydväst i Nordostatlanten försöker man så långt som möjligt, i olika typer av militära operationer, utmana USA. Detta är också något som ska noteras vid bedömningen av hur avsikter och manöver- och operationsmönster ser ut. Min bild är att Ryssland strävar efter att ha en avregleringszon mellan Nordkap och Grönlands nordöstra kust, och bakom den linjen ska kärnvapenubåtarna hållas fria från påverkan. Detta ser man från rysk sida som en sorts skyddsbehov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns många dimensioner i det manövrerande som pågår. Till detta ska läggas att Kina som icke-Arktisstat ökar sin närvaro i regionen. Ett exempel är att Kina har försökt köpa en nedlagd dansk marinbas på Grönland. Man har också velat öppna en järnmalmsgruva på Grönland, man har köpt upp stora landområden på Island med oklara syften och man bedriver forskningsexpeditioner till och från. Allt detta påverkar Sverige och våra närmaste grannländers intressen. Det är alltså både kinesiska och ryska intressen vi ser här.

Jag är medveten om det förslag som lagts fram om detachement. Det var så diskussionen började en gång i tiden när vi skulle ha ett regemente på Gotland, att man skulle starta med ett detachement. Men vi bestämde oss politiskt för att bygga ett regemente i stället därför att det krävs mer militär kraft än vad ett detachement kan åstadkomma. Jag ser det på samma sätt när det gäller Kiruna, mot bakgrund av det jag sa om det viktiga värdlandsstödet och Malmbanans centrala betydelse.

Sedan kommer vi till Nato, som försvarsministern berörde. Här måste vi ha en gemensam planering som kräver långtgående logistisk samordning, som kräver koordinationshubbar och som kräver en massa olika gemensamma styrnings- och koordineringssystem. Med den typen av satsningar och investeringar ökar intresset för detta område från rysk sida. Det innebär också att vi måste ha en ökad militär kraft där. Vi har i dag värnpliktsutbildning på Kalixfors skjutfält, där det har skett och sker vissa investeringar i infrastruktur, och sedan har vi hemvärnsbataljoner i flera kommuner samt en flyggrupp som ligger under Lapplandsjägargruppens domäner.

Tanken är ju att vi ska ha en brigad där uppe som vi ska kunna samordna med brigad i Norge. Vi ska också ha avgörande roller i förhållande till Finland, så det finns all anledning för ministern att inför inkommande försvarsberedning ta sig en funderare på att göra en ordentlig förstärkning med ett regemente i Kiruna.