Herr talman! Farligt gods är som sagt en benämning på ämnen som kan vara skadliga för människor, miljö, djur och så vidare. Farligt gods är egentligen inte farligt om man bara hanterar det på rätt sätt, men det förutsätter att transporten sker enligt föreskrifterna, att den är etiketterad, förpackad och lastsäkrad. Fordonet måste vara märkt så att man ser vad det är fråga om för transport och så att räddningstjänsten kan vidta rätt åtgärder. Föraren måste dessutom ha relevant utbildning och kunna hantera det här och alla transportdokument som givetvis måste finnas med.

Transporter sker dock i fordon som inte är märkta. De passerar som vilken annan lastbil som helst - lätt eller tung spelar ingen roll. Man vet inte vad som finns på flaket, och det är då situationen förvärras. Då kan de även lastas på båtar. Om en sådan bil kommer upp på en båt och har ett skadat batteri som får en termisk rusning under tiden som fartyget stävar ute på havet får man en situation som inte går att hantera.

Det är det här som är det farliga i situationen. Farligt gods är inte farligt så länge man gör rätt. Men de som ägnar sig åt just dessa transporter har alldeles uppenbart inte koll på vad regelverket kräver och kan inte vidta de åtgärder som behövs.

Vi hade besök av trafikpolisen i utskottet för ett par veckor sedan. Vi diskuterade kontroller på väg. Jag frågade: Hur ser det ut med statistiken - uppfyller ni kraven? Ja, det gjorde de. Vi pratade bland annat om farligt gods. Man hade gjort de kontroller som det åvilar Polismyndigheten att göra. Men det gällde de bilar med orange skylt som de stoppade. De bilarna är ju egentligen inte intressanta. Visst kan det finnas brister där också, men merparten av de här transporterna följer regelverket. Det kan finnas några mindre anmärkningar som polisen gör, men i det stora hela följer de regelverket. Det är lite självmarkerande med den orange skylten.

Det som var intressant i resonemanget gällde de transporter som inte följer regelverket. Jag frågade polisen: Hur många är de, och hur många har polisen rapporterat? Det är de som utgör den stora faran. Då fick vi till svar att det inte fanns någon statistik på det. Vi vet alltså inte hur många det är som flyger under radarn med sådana här transporter. Då ringer varningsklockorna i alla fall hos mig. Det handlar inte bara om batterier, utan det kan vara många andra ämnen också. När man inte har grepp om hur många transporter som sker utan att regelverket följs lurar olyckan bokstavligt talat runt hörnet.

Jag tycker nog att regeringen behöver lyfta upp frågan ett snäpp till. Vi har en myndighet som larmar om situationer där fordon ska köra på båtar men regelverket inte följs. Man skyltar inte som man ska, man lastsäkrar inte och förarna har inte utbildning att hantera farligt gods. Alla dessa fel i samband med de här transporterna kan leda till att det inträffar olyckor som drabbar oskyldiga människor oerhört hårt. När det sker en termisk rusning i ett sådant här batteri avges en giftig gas som är dödande. Man behöver inte ens andas in den; det räcker med att den träffar huden. Så farligt är detta.