Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret. Det gläder mig att försvarsministern lyfter fram behovet av att myndigheter samarbetar för att få en bättre fungerande process för den havsbaserade vindkraften. Det gläder mig också att försvarsministern säger att utbyggnaden av det militära försvaret och energiomställningen behöver ske parallellt. Samtidigt måste jag medge att jag blir lite förbryllad. Om försvarsministern nu tycker att detta är så viktigt, varför har då de skrivningar som tidigare styrde Försvarsmakten mot att beakta elektrifieringen i sitt arbete tagits bort?

Försvarsmakten har i dagsläget kanske det allra svåraste uppdraget bland svenska myndigheter inför kommande decennium: att försvara Sverige i en tid av osäkerhet och krig i Europa. Vi är helt överens om det. Men som försvarsministern också påpekar ingår ett ansvar för totalförsvaret, där även trygg energiförsörjning ingår. En naturlig följd av det borde vara att en utbyggd svensk energiproduktion vore en prioriterad fråga för myndigheten.

Tyvärr är sanningen i dag en annan. Företag efter företag på den konkurrensutsatta marknaden vittnar om samma sak: Försvarsmakten är tyvärr i dag en av de största utmaningarna mot utbyggnation av svensk elproduktion. Vi får rapporter om bristande samarbetsvilja, oändligt långa ledtider, oförutsägbarhet och en rättsosäker handläggning. Det innebär att Försvarsmakten i dag gör utbyggnaden av vindkraft onödigt svår, dyr och långsam. Det är inte riktigt den typ av samarbetsvilja myndigheter emellan som statsrådet refererar till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här vill jag vara tydlig med att jag inte försöker skuldbelägga vare sig Försvarsmakten eller personer som arbetar med handläggning av ärenden. Det jag försöker göra är att belysa en stor utmaning som i förlängningen riskerar att skapa enorma problem för svenskt näringsliv och elektrifieringen som helhet.

Även om svenska myndigheter är oberoende är det regeringens uppgift att styra myndigheternas arbete. Försvarsmaktens motvilja mot att arbeta för att främja svensk vindkraft avspeglar därmed i praktiken regeringens hållning - det ska vara svårare och dyrare och ta längre tid att bygga vindkraft.

Ministern ord är fina. Jag hade kunnat säga dem själv. Men än en gång talar verkligheten sitt tydliga språk. När försvarsministern fick makten valde han att plocka bort den formella styrning som uppdrog åt Försvarsmakten att arbeta för ökad energiproduktion. Jag noterar att försvarsministern inte svarat på detta. Därför väljer jag att ställa denna fråga igen. Om det är så att försvarsministern vill se ökat samarbete myndigheter emellan och vill att utbyggnaden av energiproduktion ska ske parallellt med utbyggnaden av det militära försvaret, varför väljer man då att ta bort dessa skrivningar från Försvarsmaktens regleringsbrev? Och varför går man inte vidare med de regeringsuppdrag som Försvarsmakten tidigare fått om att främja samexistens mellan Försvarsmaktens och energibolagens verksamheter?

De senaste årens händelser talar klarspråk. Ökad energiproduktion måste vara en prioriterad säkerhetspolitisk fråga.