Protokoll 2022/23:72 Torsdagen den 9 mars

ärendedebatt / Vattenvård
Anf. 28 Elin Nilsson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Fru talman! Vi är beroende av naturen och den biologiska mångfalden för vår överlevnad. För att kommande generationer ska kunna växa upp med samma möjligheter som vi måste ekosystemen skyddas och den biologiska mångfalden värnas. Klimatförändringarna innebär att insatserna för att skydda natur och miljö behöver ges allt högre prioritet.

Stora arealer våtmark har torrlagts i Sverige de senaste seklen. Dikade våtmarker släpper ut stora mängder växthusgaser. Den biologiska mångfalden och vattenhushållningen har påverkats negativt.

Fru talman! När man rör sig i naturen i mina hemtrakter och i stora delar av Sverige dröjer det sällan innan man ser spår efter utdikning eller sjösänkning.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var Sverige fortfarande i många delar ett väldigt fattigt land. Det var brist på åkermark. För att få till ny mark sattes stora diknings- och sjösänkningsprojekt igång. Ett av de mer påtagliga exemplen är sänkningen av Hjälmaren hemma i Örebro.

Det har funnits en lång tradition i Sverige av att torrlägga och dika ut. Man ska inte sticka under stol med att detta har skapat både mer jord och skog att bruka och fler arbetstillfällen, kanske främst till folk på landsbygden. Det har rent krasst spelat roll för byggandet av den välfärd vi ser i dag. Jorden och skogen är grundläggande fundament i samhällsbygget Sverige. Så har det alltid varit, och så måste det fortsätta vara.

I sammanhanget finns det en poäng i att påminna sig om den resa vårt land gjorde under förra seklet. Många av dem som föddes i början av 1900-talet fick under sin livstid vara med om ett ökat välstånd som saknar motstycke. Många föddes in i trångboddhet och fattigdom. Efter sig lämnade de ett av världens rikaste och mest jämställda länder. Jorden och skogen har spelat en viktig roll i skapandet av detta välstånd. Jorden och skogen är fortfarande avgörande för Sveriges väl.

Delar av de utdikade och torrlagda våtmarkerna kommer nu återigen att spela en viktig roll för vår gemensamma framtid, denna gång genom att vara en av många delar i arbetet med att möta klimatkris och minskad biologisk mångfald. Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige. Genom återvätning av torrlagda våtmarker minskar utsläppen, och markerna omvandlas till kolsänkor.

Det görs nu viktiga satsningar på att restaurera och anlägga våtmarker. Jag är både glad och stolt över de satsningar som finns med i budgeten för 2023. Det här gör skillnad på riktigt.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation 16.

(Applåder)