Protokoll 2022/23:72 Torsdagen den 9 mars

ärendedebatt / Vattenvård
Anf. 2 Joakim Järrebring (S)

Fru talman! Vi ska i dag tala om en fråga som är av yttersta vikt för världens och Sveriges framtid, nämligen vatten. Jag kommer i dag att lägga särskild vikt vid fyra områden, nämligen åtgärder mot övergödning, skydd och anläggning av våtmarker, avloppsrening och skydd av dricksvatten.

Vi socialdemokrater står självfallet bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 30.

Fru talman! I dag lever vi över planetens tillgångar och förutsättningar. Klimatförändringarna är på riktigt, och miljökrisen är ett faktum. Var och en av oss påverkas, men det är de mest utsatta i världen som drabbas hårdast. Vi socialdemokrater avvisar alla idéer om att Sverige skulle ha gjort tillräckligt.

Vetenskapen lämnar inget utrymme för tvekan. Fakta ligger på bordet. Nu är tiden inne för handling för att fortast möjligt nå klimatmålen. Omställnings- och investeringstakten måste öka kraftfullt, och Sverige ska leda den gröna omställningen. Tillväxt, välfärd och omställning är inte bara förenliga med varandra utan är även varandras förutsättningar. Genom att leda omställningen och förutsätta att varje land gör de investeringar som krävs för att efterleva Parisavtalet stärker vi vår konkurrenskraft, skapar fler svenska jobb och ökar resurserna till välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

För att klara en hållbar resursförbrukning krävs att ekonomin blir mer cirkulär och att vår konsumtion blir mer hållbar. Det gäller inte minst vår mest värdefulla resurs, nämligen vattnet.

Fru talman! Vi människor har alla ett ansvar att skydda våra vatten, både för vår egen hälsas och för miljöns skull. Vatten är en av de viktigaste resurserna på jorden och spelar en central för människan, naturen och allt liv på vår planet. Vatten är såvitt vi vet en nödvändighet för livet i sig, och för människan är vatten en grundläggande förutsättning för vår överlevnad. Vi behöver vatten för att dricka, för att laga mat, för att tvätta oss och för att rengöra saker. Vi använder vatten i industrin och i jordbruket. Vatten bidrar till att såväl skapa som upprätthålla olika ekosystem, alltifrån våtmarker till regnskogar.

Men vatten har också andra effekter på miljön, till exempel att bidra till att reglera temperaturen på planeten genom tröghet för temperaturförändringar.

Inte att förglömma är vatten också en viktig kraftkälla. Vattenkraften är en ren och förnybar energikälla som används för att producera el i många delar av världen, och den är ryggraden i det svenska elsystemet. Men vattnet är också en begränsad resurs som hotas av överutnyttjande och föroreningar. Klimatförändringar påverkar också vattenresurserna på olika sätt, exempelvis genom att påverka vattenflöden och vattenkvaliteter. Vi behöver trygga en säker dricksvattenförsörjning med anledning av klimatförändringarna samt potentiella kriser.

EU har gjort viktiga framsteg när det gäller vattenfrågorna, till exempel EU:s ramdirektiv för vatten. Att nå dessa krav på god ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer kommer att vara en utmaning.

Hav och vatten i Sverige har länge varit hotade av övergödning och försurning. Detta fortsätter att vara ett omfattande problem även om utsläppen av övergödande ämnen i Östersjön numera minskar. Den tidigare S-ledda regeringen införde flera kraftfulla insatser mot övergödning, och det arbetet måste fortsätta.

För att nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen behövs mer insatser mot framför allt övergödning och miljögifter. Vi behöver därför minska utsläppen av övergödande ämnen och i högre utsträckning i stället använda fosfor och kväve i kretslopp. Nya metoder måste utvecklas för att minska läkemedelsresterna i avloppsvattnet.

Fru talman! Naturvårdsverket bedömer att nya etappmål behöver tas fram inom områden som är särskilt viktiga för att nå miljömålen där utvecklingen i miljön är negativ och där det i dag saknas etappmål. Ett sådant område är den biologiska mångfalden och ekosystemets återhämtning. Precis som Emma Nohrén sa är en av de mest effektiva åtgärderna för att värna och öka den biologiska mångfalden att skydda befintliga våtmarker, restaurera utdikade våtmarker och samtidigt anlägga nya.

Våtmarkerna fungerar som naturens egna reningsverk genom att fånga in övergödande näringsämnen och binda dem innan de når havet. De är också hemvist för en omfattande fauna, inte minst i form av fåglar och insekter - varav en stor andel är rödlistade. Dessutom binder de koldioxid på ett mycket kostnadseffektivt sätt och ökar grundvattennivåerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Att restaurera våtmarker ger oss alltså mycket på köpet, och det är något vi verkligen måste satsa mer på framöver. För att stärka arbetet på lokal nivå vill vi se utökade satsningar på våtmarker och vattendammar för att öka retentionen av näring i landskapet. Det är positivt att andelen våtmarker har stabiliserats i Sverige, men deras ekosystemtjänster når ändå inte upp till sin fulla potential. För att dra mesta möjliga nytta av våra våtmarker och dammar krävs det att vi aktivt vårdar och restaurerar redan befintliga områden och att vi förstärker arbetet med att anlägga nya. Insatserna som genomfördes av den tidigare regeringen har bidragit till att balansera vattenflöden, förbättra vattenhushållning, öka tillskottet till grundvattnet, gynna biologisk mångfald samt minska klimatpåverkan och övergödning.

Vi vill se en förstärkning av dessa insatser för att säkerställa att vi når miljökvalitetsmålen. Jag vill som socialdemokrat framhålla vikten och betydelsen av dessa typer av miljöinsatser för jobb och tillväxt runt om i hela Sverige, inte minst på landsbygden.

(Applåder)