Fru talman! I dag ska vi debattera kemikaliepolitik. Detta är mitt första anförande under mitt första år som riksdagsman, så vi får se hur det går.

Varför har då partiet valt att lägga detta område på mig? Det kan man fråga sig. Visserligen har jag en civilingenjörsexamen från Chalmers 1997, men det var i maskinteknik. Det närmaste jag kom ämnet kemi på maskinlinjen var nog tentorna i metalliska material och polymera material. Men jag har tagit mig an uppgiften med energi och entusiasm, och i dag ska jag försöka att sammanfatta resultatet.

Vår kommittémotion innehåller 15 förslag till riksdagsbeslut. Det är noga övervägda yrkanden som har förankrats både i SD:s grupp i miljö och jordbruksutskottet och i vår riksdagsgrupp. I dag yrkar jag dock endast bifall till reservation 9. Det gäller yrkande 6, 9 och 10 i SD:s kommittémotion.

Fru talman! I dagens samhälle med tusentals industriellt framställda produkter exponeras både människor och miljö för kemikalier. Det finns därför ett behov av att reglera och kontrollera förekomsten av kemikalier. Efter Sveriges inträde i EU är det inte enbart våra egna nationella lagar som reglerar kemikalier utan även en mycket omfattande och byråkratisk EU-lagstiftning.

Det finns många tragiska exempel på produkter som har orsakat stor skada: bly i bensin, ddt och neurosedyn för att bara nämna några. Just nu är det PFAS som både Sverige och EU fokuserar på att reglera hårdare.

Det är mycket viktigt att samhället på ett systematiskt och strukturerat sätt hanterar nya kemikalier. En alltför restriktiv och byråkratisk process försenar nyttiga produkter och begränsar nyföretagande och innovation. Samtidigt innebär en alltför liberal och släpphänt hantering av nya produkter stora risker för både konsumenter och miljö.

I arbetet med att reglera kemikaliers användning måste därför alltid myndigheters utredningar, forskningsrapporter och akademiska avhandlingar ingå i beslutsunderlagen.

Fru talman! Förutsägbarhet och likvärdiga förutsättningar för EU:s företag skapar en sund konkurrens som gynnar både näringsliv och Europas konsumenter. Det finns därför en poäng med konsensus inom EU när det gäller gemensamma regler och marknadsförutsättningar avseende kemikalier som förekommer inom det europeiska handelsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Regeringens uppgift i sitt förhållande till EU måste vara att se över och revidera samtliga särlagstiftningar på kemikalieområdet så att de bättre harmoniserar med EU-lagstiftningen.

Fru talman! Nästa område som vår kommittémotion berör är e-handel. Handel via internet tar ständigt nya marknadsandelar och är ett bekvämt och enkelt sätt för konsumenter att införskaffa sig varor från hela världen.

Trots alla ansträngningar av Kemikalieinspektionen förekommer fortfarande okontrollerad e-handel, som innebär att otaliga produkter som innehåller skadliga ämnen kommer in i landet. Speciellt allvarligt är det när billiga leksaker som innehåller skadliga ämnen importeras. För att skydda våra barn måste Kemikalieinspektionen skyndsamt och målmedvetet accelerera arbetet med att förhindra att dessa skadliga produkter kommer in i landet.

Fru talman! Så har vi det här med skatter. Svenskarna är världens högst beskattade folk. Behöver vi alla dessa skatter som ligger som ett tungt ok på våra axlar? Elektronikskatten, även benämnd kemikalieskatten, är en nationell skatt som tas ut på elektronik och som både näringsliv och myndigheter var kritiska till när den infördes. Skatten är krånglig och svår att administrera för både företag och myndigheter. För att komma till rätta med dessa problem bör kemikalieskatten förbättras, eller helt tas bort, så den inte missgynnar svenska företag på den globala marknaden.

Att fasa ut skadliga ämnen från kroppsnära produkter är bra, och regeringen bör införa lagar som förbjuder dessa kemikalier. En del ämnen är dessutom skadliga för ekosystemet. Det gäller särskilt de svårnedbrytbara, såsom PFAS. SD är övertygade om att ett förbud mot PFAS är mer effektivt än att införa en krånglig och byråkratisk skatt som inte har avsedd effekt.

Fru talman! Läkemedel räddar liv och minskar lidande för tusentals medborgare i vårt land, och det är bra. Tyvärr är det mindre bra när dessa läkemedel kommer ut i våra vattendrag. En rapport från Sveriges lantbruksuniversitet visar att Sveriges största dricksvattentäkter är förorenade av avloppsvatten med miljögifter som är svåra att bryta ned, och majoriteten är läkemedelssubstanser. Läkemedelsrester från hushåll och sjukhus kan påverka fysiologiska processer hos såväl människor som djur när de kommer ut i naturen.

Användningen av antibiotika och svampdödande medel kan leda till resistensutveckling hos mikroorganismer. Östrogen och liknande ämnen påverkar fiskars reproduktionsförmåga och sekundärt hela ekosystemet. En utredning behöver snarast tillsättas för att undersöka hur en miljöprövning skulle kunna utformas som en del i godkännandeprocessen för läkemedel.

Fru talman! Vi behöver en levande landsbygd i Sverige, och då är det nödvändigt med ett effektivt, välmående och konkurrenskraftigt jordbruk. I dessa tider är det även viktigt att säkerställa en hög självförsörjningsgrad av livsmedel i händelse av isolering eller krig.

Det finns i dag en marknad för ekologiska livsmedel, som man kan välja när man handlar mat. Vid odling av kommersiella produkter måste man dock i vissa fall använda växtskyddsmedel, och när så är fallet måste man se till att det blir enklare för de svenska bönderna. Det är i dag både krångligt och byråkratiskt om man vill använda växtskyddsmedel. Därför bör processen kring ansökningar förenklas, och en större harmonisering med EU-regler måste på plats i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Jag återkommer till det här med skattetrycket i Sverige. Punktskatten på växtskyddsmedel - varför finns den, och varför är den så hög? Rimligt vore ju en likvärdig skatt i hela EU för att inte snedvrida konkurrensen.

Det långsiktiga målet, vill jag hävda, måste vara att alltid välja de växtskyddsmedel som har minst inverkan på ekosystemet och självklart minst påverkan på människors hälsa.

Fru talman! Säkerhetsläget i Europa är mycket allvarligt, och Sverige måste kunna producera dricksvatten även om vi blir isolerade vid en akut kris. Därför bör regeringen skyndsamt säkerställa att Sveriges lager av kemikalier som används till rening av vatten och avlopp är tillräckliga för att klara en längre isolering i händelse av krig. Just nu är vi helt beroende av import av dessa kemikalier, och vi har ytterst begränsade lager - med andra ord en mycket allvarlig situation som snarast måste åtgärdas.

Fru talman! En annan vattenfråga som jag drivit under flera år i Göteborg då jag satt som ledamot i kommunfullmäktige berör sanering av kemiska stridsmedel som dumpades i både Västerhavet och Östersjön efter andra världskriget. Förra veckan var jag och min kollega Beatrice på besök på Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg, och då var jag mycket tydlig med att SD ser mycket allvarligt på denna tickande miljöbomb.

Vi i SD vill lyfta frågan om sanering av dessa kemikalier, som ingen vill känna ansvar för. Det var ju inte vi som dumpade dessa dödliga gifter i havet, och man kan fråga sig varför vi ska betala för något som andra länder ställt till med. Responsen på våra varningssignaler har varit minst sagt sval, inte bara på kommunal nivå utan även bland myndigheter och här i kammaren.