Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra yrkanden, men jag yrkar endast bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 1.

Herr talman! Ett gott företagsklimat stimulerar nyföretagande och bidrar till en ökad tillväxt och möjligheter till fler arbetstillfällen. Kan vi som politiker underlätta för fler att driva och starta nya företag är det en god idé att vi också gör så. Mot bakgrund av detta har Sverigedemokraterna föreslagit att bokföringslagen ska ses över. Som bokföringslagen ser ut i dag är den anpassad för äldre förhållanden som rådde innan de digitala lösningarna utvecklades. Den svenska bokföringslagen behöver anpassas till rådande utveckling i högre grad än vad den är utformad för i dag.

Dagens krav på att räkenskapsinformation ska förvaras i Sverige försvårar för många företag i onödan. Reglerna tillåter under vissa förutsättningar att räkenskapsinformation på maskinläsbara medier kan förvaras utanför Sverige och att platsen då anmäls till Skatteverket och Finansinspektionen. Men digitaliseringen har kommit långt och är under ständig utveckling, och den möjliggör för en mer effektiv och enklare hantering av räkenskapsinformation än dagens system. Elektronisk arkivering gör att man inte är bunden till en specifik geografisk placering, vilket bidrar till lägre kostnader och mindre administrativt arbete för våra företagare.

Att möjliggöra digital arkivering på en annan plats än i Sverige underlättar helt enkelt för företag och näringsliv att fokusera mer på kärnverksamheten och lägga mindre tid på tidskrävande administration, vilket vi inom Sverigedemokraterna anser är rätt väg att gå.

Herr talman! En annan viktig fråga är reglerna om hur årsbokslut ska upprättas. Det är skillnad på årsbokslut och årsredovisning; därav behövs inte samma regelverk. En årsredovisning är en offentlig handling, vilket inte gäller för årsbokslut. Det skapar krångliga tolkningar och oklarheter om vad som gäller vad, och det är också en av anledningarna till att vi vill se en förändring.

Många som tillämpar årsbokslut gör det i förenklad form. Det kan gälla ideella föreningar, bostadsrättsföreningar och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. De som upprättar årsbokslut har omfattande och svårtolkade regler att ta hänsyn till. Det leder till att mycket tid och resurser läggs på tolkningar som är ovissa och svåra att hantera. Många av dem som tillämpar årsbokslut skulle vara behjälpta av enklare och tydligare regler som separeras från regelverket för årsredovisningar. Detta skulle underlätta för inte minst många ideella föreningar i deras arbete.

Herr talman! Kravet på aktiekapital har sänkts. Ändringen i aktiebolagslagen trädde i kraft den 1 januari 2020. Syftet med ändringen var att aktiebolagsformen skulle blir mer tillgänglig för den som driver eller vill starta ett företag.

Sverigedemokraterna anser att en sänkning av kapitalkravet i grunden är bra för att fler ska kunna bilda aktiebolag, men det krävs fler åtgärder om det ska bli en lyckad reform. Det finns ett stort behov av ytterligare utredningar och av fler och mer djupgående förändringar av regelverket än att enbart sänka aktiekapitalet.

Ett system med en nivå för startkapital och en högre nivå för aktiekapital och likvidation förekommer i många länder och borde kunna tjäna som inspiration och utgöra utgångspunkten för en svensk utredning. Det är viktigt att begreppet aktiebolag inte blir alltför urvattnat genom att värdet på bolagen blir för lågt. Det bör finnas ett egenvärde i aktiebolag, men samtidigt ska inte hindren vara för stora för att starta nya bolag.

Med tanke på att en sänkning av startkapitalet för aktiebolag kan leda till likvidationsproblem bör en ny utredning tillsättas. Utredningen ska visa på vad som utgör ett optimalt startkapital i olika stadier. Antaget att aktiekapitalet bör höjas efter en tid som en ökad buffertvall mot likvidation bör utredningen undersöka vilken nivå för ett förhöjt aktiekapital efter en viss tid som skulle vara optimal.

Herr talman! Låt oss tillsammans skapa ett bättre företagsklimat. Regelförenklingar, bland annat de jag nyss redogjorde för, skapar bättre förutsättningar för att driva företag i Sverige. Ju mindre tid företagen måste lägga på tidskrävande administration och byråkrati, desto mer tid kan våra företagare lägga på företagsutveckling och ökad tillväxt.