Herr talman! Fastighetsrätt är ett betänkande där utskottet föreslår att riksdagen avslår alla motioner och deras 40 yrkanden. Jag står bakom utskottets förslag om avslag på alla motioner, men det betyder inte att arbetet är ogjort. Jag kan se flera gemensamma nämnare - såsom motionerna om tillgång till geodata, översyn av Lantmäteriet och andra motioner - som man kan ta med sig i arbetet framåt.

Jag skulle vilja prata lite grann om tomträtt. Systemet med tomträtter tillkom 1907 som en lösning för att mindre bemedlade skulle kunna bygga hus även om de inte hade råd att köpa tomten det stod på. Att vara tomträttshavare innebär i dag en ganska otrygg tillvaro, och utmaningarna i de ekonomiska villkoren är stora eftersom man kan få en ganska radikal ökning av tomträttsavgälden på ett bräde.

Tomträttsavgälden är normalt oförändrad under tio år eller längre. Inför en ny avgäldsperiod kan markvärdesökningar ge mycket kraftiga höjningar av tomträttsavgälden, vilket kan skapa stora problem för den enskilde. För boende i småhus kan de nya, högre avgälderna innebära att man av ekonomiska skäl tvingas flytta från sitt hem, vilket jag anser är en situation som inte är bra och som vi borde hantera på ett eller annat sätt.

Jag tycker att tomträtten är en underutnyttjad resurs i dagens situation, där tomten utgör en stor del av kostnaden för det slutgiltiga priset på en ny fastighet. Men det förutsätter att man löser den problematik som finns i dagens system. En av motionerna i dagens betänkande tar upp just tomträtten och en del av tomträttens problematik. Det finns också utredningar som har gjorts på området, men de börjar tyvärr bli lite till åren.

Jag skulle dock vilja uppmärksamma riksdagen på att tomträtten är en väg framåt för en del människor om den reformeras och hanteras ur perspektivet att det ska gå att förutse kostnaderna i framtiden.

Jag skulle även vilja tala lite grann om Lantmäteriet, precis som kollegan Lars Beckman gjorde. För ett stort antal verksamheter och för hela samhällsbyggnadsprocessen är Lantmäteriets insatser av avgörande betydelse.

Bostadsbyggandet kräver bildande av nya fastigheter, och byggandet av järnvägar kräver markupplåtelser med stöd av fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och anläggningslagen. Lantmäteriets arbete är så avgörande att man bör ha handläggningstider, uppgifter och processer som fokus för att kunna göra det bästa både för den enskilde och för näringslivet. Det ska alltså vara så korta ledtider och processer som möjligt.

Kollegan Lars Beckman gjorde en föredömlig föredragning av problematiken med Lantmäteriet, och jag håller med om den beskrivningen. Jag tycker att man borde ta tag i detta; det är en väsentlig del för att vi ska kunna komma framåt.

Det finns också något annat som är viktigt och som Lantmäteriet är duktiga på, nämligen de digitala delarna. Enligt min uppfattning skulle det gynna alla parter att fortsätta effektivisera plan- och byggprocessen, bland annat genom digitala planprocesser och genom att se över möjligheten till öppna geodata för offentligheten i Sverige.

Jag vill hävda att digitaliseringen i många stycken är i sin linda i Sverige. Vi har byggt motorvägarna för digitaliseringen, men vi har inte tagit till oss att använda digitaliseringen fullt ut. Här har Lantmäteriet försökt att ligga i framkant och tagit fram en färdplan för att möjliggöra öppna geodata. Här måste vi göra mer för att kunna fortsätta att ligga i framkant, och Lantmäteriet är en myndighet som gör det på ett bra sätt.

Med detta, herr talman, skulle jag vilja yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)