Herr talman! Den ökande inflationen med stigande räntor, högre elpriser och dyrare mat gör att allt fler får svårare att få ekonomin att gå ihop. Detta slår hårdast mot dem som lever på de minsta marginalerna. Allt fler barnfamiljer, äldre och asylsökande i Sverige har inte råd med mat. En grupp som pengarna inte räcker till för är de drygt 160 000 i Sverige som lever på existensminimum på grund av skulder. Detta larmar Konsumentverket om.
Vid årsskiftet uppmärksammades en dyster och ny rekordnivå för privatpersoners skulder hos Kronofogden. Den totala skulden är nu 101 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 7 miljarder sedan förra året. På tio år har skuldberget vuxit med flera miljarder kronor, konkret ungefär 34 miljarder.
Förutom att den skuldsatte drabbas rent ekonomiskt ökar även risken för hemlöshet, sjukdom och självmord. En undersökning från Södertörns högskola visade att risken för självmord är mer än dubbelt så hög bland skuldsatta. Dessutom redovisade Kronofogden siffror som visar att antalet barn som vräks från sin bostad fortsätter att öka. Det är en oroande utveckling, herr talman.
En grupp som är överrepresenterad bland de skuldsatta i Sverige är unga. Även om antalet unga med skulder hos Kronofogden har minskat under dessa år har skuldbeloppet för åldersgruppen 18-25 år ökat. De unga männen står för 73 procent av det totala skuldbeloppet, men det är bland de unga kvinnorna som ökningen är störst. Det är oroväckande att unga skuldsätter sig med så stora skuldbelopp, som till största delen handlar om konsumtionslån.
Under denna speciella dag, den internationella kvinnodagen, vill jag rikta extra mycket tanke åt kvinnor. Ett allt vanligare fenomen är att kvinnor blir offer för ekonomiskt våld som försätter kvinnan i en ekonomisk beroendesituation gentemot mannen under tiden som relationen fortgår. Det förvårar möjligheten att bryta upp från relationen. Det handlar om maktutövning och kontroll. Förövaren, ofta en man, tvingar offret, ofta en kvinna, att skriva under lån och andra krediter. Och förövaren själv behåller pengarna eller varan. Kvinnor som utsatts för ekonomiskt våld känner ofta inte ens till att skulder tagits i deras namn. Detta kan leda till långvarig skuldsättning och skulder hos bland annat Kronofogden.
Överskuldsättningen är också en tydlig klassfråga. En rapport från LO visar hur låginkomsttagare, ensamstående, låg- och medelutbildade, sjuka, arbetslösa och hyrestagare är överrepresenterade bland de långvarigt skuldsatta. Därför måste vi attackera överskuldsättningen genom att strama åt de lösa ramarna för lån och krediter. Därför yrkar jag bifall till reservation 4.
Svenskarnas skulder har som sagt ökat, och de har ökat långt snabbare än inkomsterna. Internationellt sett har Sverige rekordhög skuldsättning när det gäller privatpersoner. Konsumtionslånen fortsätter att stiga. Dessa lån kan innebära risker för enskilda individer men också i förlängningen stora kostnader för hela samhället. De offentliga utgifterna kan öka på grund av ökade sjukvårdskostnader och behov av arbetsmarknadsinsatser, försörjningsstöd med mera.
Även hårt skuldsatta kan uppenbarligen låna pengar, eftersom många långivare slarvar med kreditprövningen. Konsumentverket har granskat ett fyrtiotal bolag sedan 2012. I många fall struntar låneföretagen i att ta in uppgifter om kundernas inkomster och utgifter innan de lånar ut. Men trots att det saknas grundliga kreditprövningar löper dessa bolag väldigt liten risk, eftersom Kronofogden fungerar som ett slags garant för att lånebolagen ska få igen pengarna även vid en slarvig kreditprövning. Myndighetens tjänstepersoner driver alltså in skulderna åt bolagen. Det är då en olycklig situation som vi har framför oss, herr talman.
Vart sjunde lån har inneburit ett inkassokrav för låntagaren. Det tyder på att många låntagare har betalningssvårigheter. Av de låntagare som prövats med en kvar-att-leva-på-beräkning blev det ett inkassokrav för vart tjugonde lån. En grundlig kreditprövning skulle därför minska andelen låntagare med inkassokrav.
Det skulle även skapa incitament för långivarna att göra ordentliga kreditprövningar. Därmed skulle riskerna för överskuldsättning och för kostnader som individer och samhälle kan drabbas av i en sådan situation minska. De bolag som inte gör ordentliga prövningar behöver tvingas att ta ett större ekonomiskt ansvar när skulderna hamnar hos Kronofogden, anser vi i Vänsterpartiet. Vi tycker som sagt att långivaren ska behöva stå för en större kostnad vid verkställighet hos Kronofogden om inte tillräcklig kreditprövning har genomförts och om inte säkerhet krävts för lånet.
(Applåder)