Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Frågorna som Sofia Amloh ställer till statsrådet besvaras dock inte så mycket, tycker jag. Jag har som lokal ombudsman i Byggnads och under min tid som riksdagsledamot arbetat för att motverka den arbetslivskriminalitet som berörs i frågan och som har brett ut sig på svensk arbetsmarknad.

Under förra mandatperioden har åtminstone ett tjugotal reformer genomförts i försök att förhindra arbetslivskriminalitet. Bland annat har lex Laval rivits upp, som har hindrat fackföreningsrörelsen från att teckna kollektivavtal med utländska företag. Detta är otroligt viktigt, och vi är stolta över att ha rivit upp den.

En annan viktig erfarenhet jag har med mig från det jag har jobbat med är att det inte finns endast en lösning på problemet. Man måste arbeta med många åtgärder. Ett stort problem har varit, och är än i dag, att det i fråga om den oreglerade arbetskraftsinvandringen inte görs någon bedömning av behovet av utländsk arbetskraft från tredjeland i dag. Det sker ingen behovsprövning alls. I stället sker en godtycklig bedömning av det företag som söker arbetskraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är märkligt att behovet av utländsk arbetskraft är så stort inom exempelvis byggbranschen när ungefär 10 000 byggnadsarbetare och målare går arbetslösa i dag. Fler lär det bli när bostadsbyggandet nu tvärnitar; eller som en marknadsaktör sa när vi tittade på antalet sålda lägenheter under början av året: Patienten är död.

Jag vill tydliggöra för ministern vad vi menar med oreglerad arbetskraftsinvandring. Det är inte fråga om sådana som smiter in, utan det handlar om rätten att komma till Sverige utan att det har skett en behovsprövning. Den oreglerade arbetskraften öppnar för oseriösa företagare att utnyttja arbetskraft från tredjeland.

Jag ska ge ett exempel från när jag var ombudsman i Byggnads här i Stockholm innan jag kom in i riksdagen. Arbetare från Mongoliet hade lockats hit för att endast bära in gipsskivor på ett stort bygge här i Stockholmstrakten. Tanken i detta fall var att dumpa lönerna för de byggnadsarbetare som annars gjorde arbetet. I ärlighetens namn finns bra många i Sverige som kan göra den enkla arbetsuppgiften. Det behöver man inte hämta folk från Mongoliet för att göra; eller för den delen kan människor från EU göra jobbet.

Med de erfarenheter som jag har fått kan jag konstatera att ett lönegolv inte hade stoppat detta problem. Lönegolv och lönenivåer rundas lätt genom att man exempelvis arbetar fler timmar än de man får betalt för. Eller så får man återbetala en del av lönen till arbetsgivaren efter att man har fått den. Att enbart förlita sig på ett lönegolv gör det snudd på omöjligt att kontrollera att rätt löner betalas ut, och att i efterhand försöka komma till rätta med fusket är ineffektivt.

Därför är det bättre att försöka stoppa fusket innan det sker. Det gynnar de seriösa företagen som har ett verkligt behov av arbetskraftsinvandring, och det gynnar också svensk arbetsmarknad.

Varför är regeringen och SD, statsrådet, så rädda att ens låta utreda frågan om en ny arbetsmarknadsprövning? Det är ingen som tvingar er att införa den, men kan ni åtminstone utreda frågan?