Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och för att hon beskrev alla de satsningar som genomfördes under den förra regeringen och under min tid som ansvarig för äldreomsorgen inom ramen för mitt ansvarsområde under ett antal år.

Jag är övertygad om att äldreomsorgen behöver höjd status, och detta arbete påbörjades. Men det räcker inte med höjd status, utan det behövs även fler medarbetare, välfärdsteknik och - naturligtvis - en skyddad yrkestitel. Detta var ett arbete som vi bedrev målmedvetet och som tog många år. Inte minst den skyddade yrkestiteln gör att man från statligt håll måste fundera på hur man kan hjälpa till när personer som arbetar i äldreomsorgen inte har den kompetens som faktiskt krävs.

Statsrådet sa i svaret att personal- och kompetensförsörjningen inte enbart kan lösas med mer resurser eller fler medarbetare, men det är ändå tveklöst så att det behövs fler medarbetare i äldreomsorgen. Vi vill ju inte att man ska kliva in utan den kompetens som krävs för att göra det viktiga arbete som görs i äldreomsorgen.

Därför måste jag beklaga att svaret handlar om att det kommer ett besked i samband med budgetpropositionen för 2024. Det är ju inte så man bedriver utbildningspolitik, och det är inte så man gör långsiktiga satsningar. Det var just därför satsningen fanns både 2020, 2021 och 2022. År 2023 finns den, men för att man ska bedriva och påbörja en ny utbildning under 2023 måste man ju veta att man kan avsluta utbildningen, vilket man skulle göra 2024 eftersom utbildningen är minst ett och ett halvt år lång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen måste inse följande: Om regeringen inte ger besked för mer än 2023 får man avsluta de utbildningar som redan är påbörjade, men man sätter inte igång nya utbildningar. Jag hoppas att statsrådet har nåtts av alla de röster som nu höjs runt om i landet för att man ska få denna möjlighet.

Pengar är förvisso inte allt, men det är klart att den som arbetar i äldreomsorgen med ganska mycket lägre inkomst inte bara tar tjänstledigt och pluggar till undersköterska i ett och ett halvt eller två år för att sedan komma tillbaka till yrket. En del gör det, men att 25 000 personer valde att göra detta de gångna två åren berodde enbart på att Äldreomsorgslyftet fanns, med möjligheten att på betald arbetstid studera till vårdbiträde eller undersköterska. Det fanns - och finns - också möjlighet att inom ramen för Äldreomsorgslyftet stärka första linjens chefer, vilket jag tycker är alldeles utmärkt.

Jag vill än en gång fråga varför regeringen inte har för avsikt att fortsätta den kanske bästa satsning som finns för att få fler undersköterskor på plats. Det är inte någonting som bara jag säger, utan detta gjordes ju tillsammans med fackförbundet Kommunal, som organiserar vårdbiträden och undersköterskor, och Sveriges Kommuner och Regioner, som är den absolut största arbetsgivaren.

Jag måste säga att detta är väldigt beklagligt, och jag hoppas att vi kan få ett annat svar i kammaren under debattens gång.