Fru talman! Jag vill inleda med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Jag håller med om att det är en orolig ekonomisk tid, och allt tyder på att arbetslösheten kommer att öka. Jag instämmer också i statsrådets svar att man behöver satsa på mer utbildning för att komma till rätta med detta. Så långt kan vi säga att vi är överens.

Fru talman! Problemet är att det statsrådet säger och det statsrådet gör i den här kontexten inte går ihop. Jag har ett exempel från Liberalernas budgetmotion från 2022 där det står att de säger nej till bland annat utbyggd arbetsmarknadsutbildning. Det står tydligt att Liberalerna avvisar den stora satsning som görs på arbetsmarknadsutbildning "som riskerar att låsa in människor i utbildning".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Liberalerna vill också minska satsningen på arbetsmarknadsutbildningar med 829 miljoner kronor för 2024. Därför är statsrådets svar att han vill satsa på utbildning inte trovärdigt. Johan Pehrson har dragit ned på resurserna till vuxenutbildning och yrkesutbildning med över 1 miljard kronor i år jämfört med förra året.

Jag vill påstå att det är kontraproduktivt att regeringen tagit bort pengarna till extra utbildningsplatser, inte minst nu i en lågkonjunktur. Bara vid landets folkhögskolor försvinner 3 000 extraplatser, vilket innebär att en mängd yrkesinriktade utbildningar försvinner för de personer som står långt från arbetsmarknaden.

Under Socialdemokraternas tid i regering byggde vi ut antalet utbildningsplatser inom komvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan med över 160 000 platser, vilket var helt avgörande för att stärka kompetensförsörjningen runt om i landet. Men mer måste absolut göras.

Om man ska analysera och karakterisera den svenska arbetsmarknaden i nuläget kan man konstatera att den lider av missmatchning, det vill säga en oförmåga att matcha lediga jobb å ena sidan med arbetssökande som har rätt kompetens å andra sidan. Arbetslösheten har bitit sig fast på en hög nivå samtidigt som det i dag råder stor efterfrågan på arbetskraft inom flera sektorer.

Ett tydligt tecken på att missmatchning råder är att tre av tio rekryteringsförsök i dag misslyckas, vilket Svenskt Näringsliv också konstaterade i sin nyligen släppta rapport Vrid upp volymen - fler i arbetsmarknadsutbildningar som leder till jobb.

Jag konstaterar att i stort sett alla branscher inom såväl privat som offentlig sektor har stora svårigheter att hitta den kompetens man söker. Statsrådet hänvisar i sitt svar till att man gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla och förbättra arbetet med arbetsmarknadspolitiska insatser. Samtidigt har Sverigedemokraterna och Johan Pehrson fått igenom omfattande nedskärningar inom den aktiva arbetsmarknadspolitiken och mindre resurser till Arbetsförmedlingen. Minskningen är 1,5 miljarder kronor.

Nedskärningarna får konsekvenser för arbetsmarknadspolitiken, individen, samhället och kompetensförsörjningen i Sverige. Därför är det inte trovärdigt att statsrådet svarar att arbetsmarknadsutbildningar är ett viktigt komplement till den reguljära utbildningen. Jag ställer frågorna igen eftersom jag känner att jag inte riktigt fick svar på dem, inte minst när det gäller kompetensförsörjning men även arbetsmarknadsutbildningar.

Hur avser statsrådet att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler och erbjuds tidigare under arbetslösheten? Avser statsrådet att verka för att utbildningsutbudet ska möta de yrkesverksammas behov bättre än i dag, och i så fall hur?