Fru talman! I morgon är det internationella kvinnodagen, och tyvärr ser vi att den ekonomiska ojämställdheten ökar för första gången på väldigt länge.

Få politikområden påverkar jämställdheten så mycket som arbetsmarknadspolitiken, och det finns både glädjeämnen och orosmoln, kan vi konstatera. Sverige ligger i topp inom EU när det kommer till kvinnors sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande. Men vi har också en alldeles för hög långtidsarbetslöshet, särskilt bland utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund.

Eftersom vi samtidigt har en hög efterfrågan på arbetskraft drar vi socialdemokrater slutsatsen att det behövs mer utbildning och andra individanpassade stödinsatser för att få också dessa kvinnor närmare arbetsmarknaden och slutligen i jobb och egen försörjning. Men regeringen och Sverigedemokraterna väljer tvärtom att skära ned på vuxenutbildningen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken med miljardbelopp samtidigt som vi går in i lågkonjunktur.

Mot denna bakgrund har jag frågat arbetsmarknads- och integrationsministern vad regeringen tänker göra för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete. Vad fick jag för svar uppläst nyss? Jo, på sikt finns tankar om en bidragsreform. Varför regeringen inte sätter igång med den nu framgår inte. Annars fanns det inget konkret om nya reformer. Det mesta ska tugga på som tidigare men med mindre resurser. Detta icke-svar tycker jag är ganska symtomatiskt.

Den som följer Johan Pehrson i sociala medier har fått ta del av både pizzabak och semmelfika, men politiskt krafttag för att få fler i arbete lyser samtidigt med sin frånvaro. Den 18 november gjorde arbetsmarknadsministern ändå ett inlägg där han deklarerade att han i sin nya roll tänker lägga extra fokus, ja till och med sitt helhjärtade fokus, på utrikes födda kvinnor, som har halkat efter på arbetsmarknaden. Så döm om min förvåning när jag läste regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen och fann att arbetsmarknadsministern nu tvärtom har suddat ut just den styrningen. Det blev alltså inte fler mål eller skarpare styrning, som man kan förvänta sig av ett extra fokus, utan i stället har de tidigare skrivningarna försvunnit.

Jag instämmer naturligtvis till fullo i arbetsmarknadsministerns slutsats i inlägget från den 18 november, att det behövs ett särskilt fokus på utrikes födda kvinnor och deras möjligheter att komma i egen försörjning och arbete, eftersom det är en grupp som har halkat efter på arbetsmarknaden och eftersom vi ser i uppföljningen att gruppen har fått oproportionerligt lite stöd från Arbetsförmedlingen.

Fru talman! Jag skulle vilja be arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson att förtydliga hur han avser att fokusera "helhjärtat" på utrikes födda kvinnor när han samtidigt plockar bort de mål och skrivningar som styr mot just det från regleringsbrevet till den ansvariga myndigheten.