Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Som framgår av ministerns svar bedöms för första gången möjligheterna finnas för att Sverige ska nå miljökvalitetsmålet om frisk luft. Det är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men min tidigare skriftliga fråga och denna interpellation har som utgångspunkt att Världshälsoorganisationen, WHO, har presenterat nya riktlinjer. Senast i Naturvårdsverkets rapport om frisk luft och den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål har Naturvårdsverket framfört behovet av att målet skärps och preciseras. Det står klart att ambitionsnivåerna i dagens miljömål för frisk luft har varit för låga i skenet av de senaste årens forskning om luftföroreningar. Enligt Naturvårdsverket är det fråga om en halvering av halter för flera viktiga föroreningar jämfört med nu gällande mål.

Vikten av frisk luft ska inte underskattas. Forskningen har redan tidigare visat att barn som utsätts för höga halter av luftföroreningar från trafik och andra utsläppskällor under sina första levnadsår löper högre risk att drabbas av astma och försämrad lungfunktion. Svensk forskning har visat en direkt påverkan på hjärta och blodkärl när människor utsätts för dieselavgaser. Det har också påvisats ett samband mellan exponering av luftföroreningar och hjärt- och kärlsjukdomar, andningsproblem och demens samt även allergier hos barn.

Trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar räknar man med att någonstans mellan 6 000 och 7 000 personer dör i förtid i Sverige varje år. Sammantaget anser jag att detta bör resultera i en skärpning av ett flertal av miljömålets preciseringar. Min fråga är: Vad får ministern att dra andra slutsatser?