Fru talman! Inget annat parti i Sverige har tagits på bar gärning på samma sätt som Moderaterna.

Moderaternas egen statsminister är ett praktexempel på detta. Som kommunalråd i Strängnäs sålde han av fastigheter för att sedan låta kommunen hyra dem igen. Som socialborgarråd i Stockholm lyckades han på egen hand tillskansa sig en lägenhet avsedd för hemlösa och sjuka. Men även där sålde han fastigheter. Värden på sammanlagt över 80 miljoner såldes för under 3 ½ miljon. En del av dessa affärer har i efterhand konstaterats vara olagliga.

Vad säger det om ett parti som väljer en sådan man till partiledare och statsminister?