Fru talman! Vi har en ny regering. Jag tror att det räcker med att slå upp tidningen för att se hur regeringen under mitt och de andra statsrådens ansvar väljer att hantera den svenska energiproduktionen och det svenska energisystemet. Det är en större fråga, som var väl uppmärksammad under valrörelsen och det med rätta. Att vi diskuterar denna fråga så flitigt är en konsekvens av det läge som Sverige har haft och där vi, precis som ledamoten Bergenblock lyfter fram, har kunnat exportera mycket energi och hjälpa våra grannländer men där vi även har haft stora svårigheter att få ihop vårt eget system.

Det är en intressant teknisk fråga hur det kan komma sig att man kan ha brist trots att man har ett överflöd och kan exportera. Det handlar om att vi inte har haft ett stabilt och robust system. För att ha det måste man kunna planera sin tillgång, och det kan man inte med kraftslag som exempelvis vindkraft eller solkraft. Men det kan man med exempelvis kärnkraft.

Detta är ett problem som regeringen vill och kommer att hantera genom att se över hur kärnkraften hanteras i Sverige och helt enkelt förändra det synsätt vi har, där tidigare regeringar har favoriserat olika energislag. Man kan, fru talman, jämföra det med att säga att man hejar på ett fotbollslag och sedan hanterar energisystemet på samma sätt och säga att man har vindkraften som favorit.

Så väljer inte den här regeringen att hantera energipolitiken. Den är långt viktigare än att välja en favorit och sedan stå kvar i det hörnet oavsett läge. Det gäller att anpassa sig efter den verklighet som vi står inför. Det är, precis som ledamoten Bergenblock lyfter upp, en verklighet där vi har ett stort energibehov. Vi har ett stort behov av specifikt el, för att klara av inte bara ett stabilt energisystem utan också den fundamentalt viktiga omställning som Sverige just nu går igenom.

I den här regeringen har vi på många sätt hanterat energipolitiken annorlunda. Det handlar delvis om att se över den diskriminering, som man kan kalla det, av kärnkraften som under många år har pågått på grund av många partier, däribland Centerpartiet. Men det handlar också exempelvis om hur vi hanterar vår havsbaserade vindkraft. Detta kan handla om de utredningar som faktiskt är det som behöver ligga till grund för en ordentlig förändring av tillståndsprocesser och annat, så att vi framöver kan få mer pålitliga, långsiktigt stabila och också förutsägbara processer som också är i enlighet med det som EU ställer som krav på oss.

Men det finns även mycket annat som man kan göra för att snabba på våra processer. Och där har denna regering bland annat ett nytt klimat- och näringslivsdepartement som kan ta ansvar för helheten och samordna dessa frågor som rör bland annat prövningar av havsbaserad vindkraft på ett klokare sätt. I denna samordning handläggs kontinentalsockelärendena och ärendena om den ekonomiska zonen av samma enhet numera. Det är ett typiskt exempel på hur denna regering arbetar för att förbättra dessa processer.

Den 1 januari tillförde vi även resurser för att kunna hantera det utökade antalet ansökningar som har kommit. Denna regering har alltså skjutit till extra pengar - 10 miljoner - för att inom Regeringskansliet kunna hantera dessa frågor på ett bättre sätt. Detta är helt enkelt en konsekvens av att denna regering väljer att på ett ordentligt sätt ta ansvar för det sköra läge som vi är i avseende energipolitiken.