Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.

Hela Sverige ska leva! Det är en slogan som vi politiker ivrigt använder oss av vart fjärde år, nästan alltid under valår. Det är väldigt viktigt med orden och att det inte bara blir ord utan också blir verkstad. Jag är glad över att vi nu har en regering som tänker göra precis så och gå från ord till handling, för hela Sveriges transportsystem måste fungera.

Den nya regeringen prioriterar om och prioriterar rätt. Sverige måste få bättre vägar och ett järnvägsnät som är driftssäkert.

Metaforen med huset har använts förut, och jag tänkte ta den nu också och tala om huset. Vi kan inte börja med att bygga ett exklusivt tak. Man måste börja med att få en säker grund; då kommer huset att stå längre.

Så har det varit en längre tid. Sverige har en enorm underhållsskuld i både vägar och järnvägar. Det fattas 110 miljarder kronor i underhållsskuld fram till 2033. Det går inte bara att säga att det där tar vi sedan. Nej, herr talman, underhållsskulden måste vi börja ta i nu.

Det är glädjande att regeringen lägger 1 miljard kronor på att rusta upp våra vägar i Sverige. Det är viktigt att förbättra villkoren för landsbygden. Pengarna kommer att behövas för att våra vägar ska bli körbara och trafiksäkra. Det blir exempelvis beläggningsunderhåll, linjemålning, broreparationer, trumbyten och viltstaket.

Regeringen kommer också att satsa 2,6 miljarder kronor på laddinfrastruktur i hela landet. Det blir laddstationer för lätta och tunga fordon. Dessutom byggs laddinfrastrukturen ut i hamnar och på kajer. Resan har bara börjat. Hela Sverige ska leva.

Herr talman! Vi fyra samarbetspartier gav beskedet förra hösten att vi lägger ned projektet höghastighetsjärnvägen. Vi menar att höghastighetsjärnvägen inte är rätt väg att gå, för underhållet av befintlig väg och järnvägsnät måste gå först. Med tanke på den gigantiska underhållsskuld som vi har är inte detta projekt samhällsekonomiskt försvarbart.

Vad priset är för detta högriskprojekt är väldigt osäkert. Externa beräkningar pekar på en sammanlagd kostnad på kanske 350 och upp till 400 miljarder kronor. Men vi vet inte exakt - ingen vet. De tidsmässiga vinsterna blir begränsade.

Den förra regeringen valde dock att bortse från faktiska kostnader och kritik från forskare, Trafikverket och Riksrevisionsverket. Man fortsatte att driva på den enskilt största infrastruktursatsningen på många decennier, fullt medveten om att projektet var underfinansierat och att kostnader för bärande delar inte fanns med i beräkningen.

Herr talman! Det var ett glädjebesked som regeringen gav för några dagar sedan: Bromma flygplats ska finnas kvar. Vi ser Bromma som en omställningshubb för det gröna flyget. Elektrifiering och vätgas är framtidens bränsle, eller vingar om man så vill. Flyget kommer att vara en mycket viktig del i det totala transportsystemet och ska ses som en del av den svenska kollektivtrafiken. Flyget ska inte avvecklas, utan utvecklas.

(Applåder)